Variera dina belöningar

Och visst är det svårare med den typen av hund. Därför är detta personer som jag gärna pratar lite extra med – eftersom jag ofta kan hjälpa dem och därigenom deras hundar en bit på vägen. Det jag pratar om då är hur jag tänker runt vad en belöning egentligen är. Lite så här:

Beteenden har en funktion. Hunden GÖR något för att UPPNÅ något.

Vad vill då hunden uppnå? Leka med en trasa eller jaga en boll är sådant som många hundar tycker om att göra. Äta en godisbit tycker ännu fler om. Men låt oss tänka lite bredare! Min Valle tycker om att skälla, kissa på saker, bli kliad på rumpan, nosa på gräset, och stirra på grannens katt på andra sidan staketet. Midori tycker om att hoppa upp i knät och ”åka taxi” högt uppe i luften. Och det är nästan lika roligt att hoppa ner igen med ett rejält avstamp mot husses mage.

Söker belöningar

Och vad gör hunden för att uppnå det? Det som funkar! Valpen försöker stjäla godiset direkt ur fickan, men lär sig snabbt att det enda sättet att få äta är att vänta på att bli serverad med ett ”varsågod”. Valle försökte dra mig med sig i kopplet för att lukta och kissa på spännande fläckar, men lärde sig att enbart med slakt koppel kom han dit han ville. I soffan puffar han på våra händer för att bli kliad, och placerar önskad del av kroppen vid dem. Jag tränar lydnad nära grannens katt och ger honom lov att titta på den som belöning för väl utfört arbete. Midori vet att om hon går fot med husse så får hon snart signal att hoppa upp i hans famn under promenaden. Likaväl som hon vet att om hon biter i mina skosnören så blir det en kort kamplek (just det kanske jag borde träna om…)

Vem lär vem?

Om vi kan ta kontroll över det hunden vill uppnå – antingen genom kontroll över miljön eller kontroll över hunden – så kan vi använda det som belöning för beteenden vi gillar. Likaväl som jag ger hunden ”varsågod att äta” eller ”varsågod att leka” så kan jag jobba med ”varsågod att nosa”, ”varsågod att hoppa upp”, ”varsågod att lek med min sko”. Eller vad just din hund vill göra.Detta synsättet kräver lite mer av oss som förare. Vi behöver lite mer tankeverksamhet, eftersom vad hunden vill göra – vad som kan användas som en belöningar – kommer att skilja sig åt beroende på omständigheterna. Vi behöver lite mer kontroll för att verkligen välja vilket beteende som blir belönat, annars blir träningen bara frustrerande. Vi behöver tänka igenom vår träning för att börja enkelt och ge hunden en chans att förstå konceptet. Externa belöningar i skål och hund i koppel är perfekt att börja med.

Men. Efterhand som både du och hunden förstår ”reglerna” och hunden vet på vilket sätt den kan ”be om” olika saker så blir livet enklare. Störningar blir potentiella belöningar. Du har alltid möjlighet att belöna din hund, oavsett vad du har i fickan – för det finns alltid NÅGOT som den vill göra. Ökad kontakt får du på köpet, eftersom du blir den som delar ut allt det roliga.

Och inte minst – er kommunikation blir bättre. Du tror att du har lärt hunden att sitta innan den får mat. Hunden tror att den har lärt dig att ge den mat genom att sätta sig när du tar skålen. Win – win!

Mer nyfiken? Googla på ”Premacks Princip”. Valle, Midori och Mårran hälsar att den där Premack var en cool snubbe…Han har lärt deras matte att ge dem ett rikare och roligare liv.

Må svansarna evigt vifta!

/Åsa

Åsa Jakobsson är fotograf med varierande uppdrag och onlinekurser genom KelpiePhoto. Hon är dessutom författare – har tidigare skrivit två hundböcker – och ger under 2018 ut boken KLICK – hundfotografering med glädje på Klickerförlaget. Åsa driver en blogg för planering och hundträning med namnet The Creative Kelpie, är lärare på gymnasienivå i hundkunskap och fotografi och är dessutom instruktör genom Glädjeklick. Åsa tränar sina hundar Midiori, Valle och Mårran i allt som är roligt, och tävlar i tävlingslydnad och rallylydnad.