Mina hundar bestämmer att jag ska vila
Jag väntar ständigt på att mitt liv ska lugna ner sig, men det händer liksom aldrig. Det är bara att acceptera – jag älskar att jobba, hoppar på nya projekt med lite för stor glädje, och riktar gärna min energi åt många olika håll samtidigt.
Just nu trängs höstens kurser med bokrelease, fotoprojekt, sporadiskt lärarvikariat, videokurser, bygge av studio, och att tävla mina egna hundar.
Det är egentligen ett lyxproblem, jag menar, hur många tycker att det är så kul att jobba att de inte vill låta bli? Samtidigt vet jag att jag laddar mina batterier när jag är ensam med hundarna. Och ladda batterierna måste jag, även om jag går på någon sorts högteknologiska superlife batterier så tar de slut om jag inte fyller på.
Schemalagda vilodagar
Därför schemalägger jag lediga dagar. Dagar som det står VILA i kalendern. Då jag går långa långsamma promenader i skogen med hundarna, sover middag, tittar på dåliga serier, tar naturbilder, och bara är. Bara jag.
Balans i livet är viktigt, och ännu viktigare – tror jag – för oss som frilansar. Det är lätt att fastna i allt som måste göras, för om jag inte GÖR saker så har jag ingen inkomst, och då får inte hundarna mat och vi hamnar på gatan. Inte bra. Och när jag har lyxen att jobba med roliga människor och knäppa idéer som jag inte kan låta bli att engagera mig i – då är det svårt att inse att jag springer för fort. Men om jag kör på när batterierna blinkar rött, då hamnar jag i ett ännu värre läge…För saker som görs halvbra behöver göras om. Är jag trött gör jag onödiga missar. Lösningen? Vila! INNAN jag börjar gå på powerpack istället för inbyggt batterier!
Mina hundar vet
Och här kommer en häftig grej: mina hundar vet detta. Jag antar att de märker min stress både på mitt beteende och min lukt, det är inte så konstigt. Men de verkar dessutom ha lärt sig vad som behöver göras! Jag får tunga huvuden i knät som hindrar mig från att resa mig. De agerar levande vikttäcke när jag sover. De insisterar på långa promenader, och går nära. De vill bli kliade och klappade i evigheter och puffar ihärdigt på mig för att jag ska lyda.
Och visst funkar det! Både genom att jag mer eller mindre tvingas att ta det lugnare, att pälspyssel frigör oxytocin, att längre promenader i skogen stillar sinnet, och genom att jag vet att de reagerar på min stress och ser det som ett tydligt tecken på att ta en akut ”jag-dag”.
Idag är en jobbdag. Idag kör jag på i fullt tempo utan att stanna och får en massa saker gjorda. Bygger för framtiden. I helgen hoppas jag på att tävla, träffa folk, vara social. Men på måndag, då står det återigen VILA i min kalender. Så att jag fortsätter ha balans i livet.
/Åsa
Åsa Jakobsson driver Hund Helt Enkelt ihop med Ulrika Högbom, där hon håller kurser både live och online. Hon är fotograf med varierande uppdrag och genom KelpiePhoto. Hon är dessutom författare – har skrivit fyra hundböcker varav Klick – hundfotografering med glädje och Vardagsträning med klicker på Klickerförlaget. Åsa tränar sina hundar Midiori, Valle och Mårran i allt som är roligt, och tävlar i tävlingslydnad och rallylydnad.
Vill du läsa fler bloggar av Åsa?