Krutor - "the creepy guy"

Det är som att försöka äta asfalt, svårt att smälta. För han är ju inte kuslig för mig. Men allt flera saker pekar mot samma slutsats.För det finns alltid en creepy guy! Jag var bara helt oförberedd på att det skulle vara han. Helt oförberedd.

Låt mig förklara.

Skolleken

1) Han brukar köra leken man lekte på gympan i småskolan. En går i front, de bakom försöker snabbt ta sig fram till ledaren. När denne vänder sig om ställer sig klungan blickstilla. Vinglar man till är man ute och först fram vinner. Krutor kör den, omvänt. Flocken går i front för hans benlängd gör att han lunkar bakom. När vi vänder oss om för att titta till honom stillnar han och ser ut som en Madam Tussaud version av sig själv. Om man blinkar kommer han nästa gång gluggarna slår upp stå i exakt samma position, fast 20 meter längre bort. Som en jävla nötskrika. Eller en trollkarl. Eller en seriemördare…

Jag vet varför han gör på detta vis, det är en strategi han använder när han vill hitta på hyss. Men det är ändå otäckt. Mer om det längre ner.

Tibetaner är gosiga

2) Tibetanen är jätte gosig, han älskar att ligga nära och bli kliad. Tassen skrapar demonstrativt om man slutar. Men han kan också glida upp i total tystnad, sätta sig nära och stirra på en utan att märkas. Man känner att någon är där, och glor. Intensivt och ihärdigt. Som folk som står bakom träd i mörka skogar helt utan att vara jägare. Vänder man sig om, för att typ konfrontera Krutor, kommer han väldigt ugglelikt vrida huvudet i 180 grader och låtsas titta ut genom ett fönster som inte finns. Asså rakt in i en vägg. Det är ingen ”lugnande signal”, det här är något annat. Mer som att han vill observera utan att bli tittad på. Sådant gör fönstergluttare och spöken… creepy.

En könlös eunuck

3) Krutet har ingen sex appeal, könlös som en eunuck. Han är inte som Koi aka Jon Snow som alla tikar vill ligga med. Varje gång en hunddam passerar vrålar de efter Koisan som om han vore Donnie i New Kids on The Block och det är 90-tal all over again. Krutor har inte den effekten. Han är soundcheckaren i bakgrunden av hysteriska pojkband. Men ibland, oftast i mars, raggar han stenhårt på ALLT! Cockerspaniels, amstaffar, bulldoggar, hjorthundar med snedlugg, cyklister, vipphästar i lekparker, höns. En gång betedde han sig som en frenetisk blottare (trots att han inte har kläder) framför en valp. EN VALP! Jag skäms när jag skriver detta, men vi måste våga prata om sådana här saker. Självmord, nazister, emotionellt inkompetenta vuxnas påverkan på barns självkänsla, klimatfrågan och perversa tibetaner måste fram i ljuset.

Han skadar ingen med sin plötsliga ”iver” för han är inte större än en ravioliburk och jag stoppar honom. Men ändå. C   r  e   e   p   y   …

Entré som Kramer i Seinfeld

4) Krutor är lugn, hans entréer är sansade. Han knackar inte medryckande serier och tjoar när han hälsa på hos någon. Han sticker in huvudet i dörrspringan och viskar ”Är det någon hemma?!”. Därför är det märkligt när han sporadiskt tar sats och fullkomligt glider in genom dörren som Kramer i Seinfeld. Gör en så pass abrupt halt att pälsen går i vågor och sidovindar alstras i tamburen.

När vi, hans medmänniskor, står dubbelvikta och gråtskrattar tittar han på oss som om det var VI som är sjuka i huvudet. Han ger oss ”blicken”, den han har gemensam med folk på gränsen till sammanbrott. Han håller blicken så länge att jag får famla fram ögondropparna ur medicinskåpet samtidigt som jag föser in barnen bakom mig. Att plötsligt falla ur sin karaktär och inte se det roliga i det… creepy shit…

5 fnatt om året

5) Han får fem fnatt om året. Fem. Helst inte fler eller färre. Fnatten innebär att han tar sats, släpper ut krullsvansen, sänker huvudet och rusar allt han kan. Verkligen allt han kan. Som en fälthare. I cirklar. Då och då stannar han till, hoppar repetitivt jämfota med framtassarna och morrar med vibrato, sen är han iväg igen. Ingen jagar honom. 3 stora hundar står med hakorna i backen och tittar förundrat på, som om Krutor vore ett jävla norrsken. Vi andra som är extroverta och impulsiva på daglig basis har mycket svårt att förstå varför han bara gör detta 5 gånger om året. Creepy…

Krutor the King

6) Krutor the King är en uppviglare. Han försöker inte dölja det. Han är en tempelhund, han ska larma, yada yada yada. Men han hittar på saker. Och nu menar jag inte att jag tror det för att jag inte förstår att han hör 12 gånger bättre än en robocop och ser 120 gånger bättre än en delfin med lasersyn. Jag fattar att han kan allt det där. Nej det han markerar, finns inte! Inte ens i Thomas Di Levas värld. Men det är inte detta som är creepy.

Hade jag sett ut som ett japanskt mobilskal men ändå (genom ett lågmält ”muff”) kunnat få tre stora hundar att börja skälla så att sjön nedanför sätts i svallvågor, så hade jag också gjort det. Poooower triiiip! Det som är creepy är när han muffar och stirra in i lekstugan. Som att han vill att de ska springa in dit, så att han kan… jag kan inte spinna vidare här, mår illa, det känns kymigt.

Alla älskar Kutor

7) När vi reser runt och föreläser kan Krut scanna en publik på hundra. Han väljer en eller två personer som han sen ”är med”. Som om han känner dem vääääldigt väl. Jag lägger mig inte i, för jag förstår faktiskt inte vad han gör. Men alla han valt ut älskar honom, lite väl snabbt. De kommer fram i pausen och är lyriska över hur fantastisk och magisk den lilla ljusa är. Deras blickar snurrar lite, som på Mowgli när Kaa gjort sitt. Hans trogna fan-club kan mycket väl vara en skara manipulerade. Som sagt, jag lägger mig inte i. Men liiiite creepy…

Krutor ser ut som ett A-4 papper

8) Han är gästen som snokar i badrumsskåp. En bit bort har det flyttat in fem schnauzrar. Det kan vara sex eller sju, svårt att veta, de är som ett stim. Koi har morsat när de passerat vårt, med den där ”Det-här-är-mitt,-därborta-är-ert. -Möts-vi-på-mitten-lyfter-vi-på-hatten,-annars-kan-det-vara”-minen, sporr-klon vilar på hölstret, väldigt cowboy. Krutor har ingen min när de går förbi. Alls. Han som vanligtvis ser ut som en behövande björnunge som gått vilse ser istället ur som ett A-4 papper. Men glor det gör han, på schnauzer-stimmet eller snett bakom… på ett hologram från yttre rymden ingen annan kan se. Det är oklart.

MEN, när vi promenerar förbi deras hus och hussens bil inte är parkerad (aldrig när han är hemma) kör Krutor  skol-gympa-leken igen för att han ska komma efter och ta sig in på deras och nosa runt. SNOKA!!! Vem gör så!? Man knackar på med en kanelfläta i näven och säger hej. När man sen umgås ställer man raka frågor och får eventuellt reda på det man vill veta, inte fan smygkikar man i badrumsskåp. Krutor gör tydligen det. C   R   E   E  P   Y

I could go on, but I rest my case! Det här inlägg är ändå på tok för långt, fråga min redaktör.

Hur eller hur så älskar vi Krutor och skräms.

På återseende.

/Carro, Krutor the creepy guy och Jon Snow