Experten: Så här kommer du till rätta med mat-tjuven

På tysta tassar smyger de fram, oftast när vi vänt ryggen till, vädrar mot bordsskivan och snabbt roffar de åt sig. Även om du vet att hunden absolut fått tillräckligt att äta. Som vanligt är det viktigt att veta varför hunden gör som den gör. Sedan urminnes tider har hunden livnärt sig på våra matrester, följt oss och tagit det vi lämnat i matväg. För gatuhundar är detta fortfarande ett sätt att få mat när jakten på småvilt inte lyckats. Vi må tycka att den moderna husdjurshunden borde känna sig trygg i att mat serveras i skålen morgon och kväll men driften kan leva kvar hos våra fyrbenta vänner.

Självförstärkande beteende

Att stjäla mat är dessutom ett självförstärkande beteende. Det innebär att handlingen i sig är gynnsam för hunden, jackpotten är given när jycken lyckas och beteendet förstärks av sig själv. Självförstärkande beteenden kan vara svåra att ”träna” bort i vanlig bemärkelse om hunden fortsätter lyckas, för det i sig ökar motivationen att stjäla en gång till. Vilket vi inte vill.

Ständig hungerkänsla

Det kan vara så att hunden drivs av en ständig och onaturlig hungerkänsla. En kurrande mage som aldrig slutar motivera till födosöksbeteende. Glupska hundar kan vara matfixerade under stor del av sin vakna tid. Om det här låter som din hund och han/hon dessutom är flatcoated retriever eller labrador, alternativt en korsning med någon av raserna i sig, kan orsaken ligga på DNA-nivå. Dessa raser kan ha en mutation på den så kallade POMC-genen vilket gör att de inte kan känna mättnadskänsla. De går alltså mer eller mindre med ständig hunger.

Näringsbrist

Plötsligt ökad aptit kan däremot vara ett sjukdomssymptom som inälvsparasiter eller diabetes. En annan orsak till hungern kan vara näringsbrist, en hund som inte får i sig tillräckligt via fodret kan vända nosen mot köksbänken i jakt på det som saknas. Sådana hundar kan försöka äta lite av varje när tillfälle ges; gräs, rötter, jord eller avföring från andra djur. Näringsbrist kan leda till allvarlig ohälsa och är det orsaken är det viktigt att ta hundens matjakt på allvar.

Bannar, fyar eller avleder

Och som så ofta kan det vara så att vi omedvetet förstärker beteendet. Vi jagar efter, bannar, fyar eller avleder när hunden börjar cirkla bordsskivan och en cirkus som hunden tjänar på är igång.

Bestraffar vi istället snattandet lär sig hunden bara att inte ta mat när vi är i rummet, men så fort vi vänder ryggen till ryker biffen. Det är viktigt att vända på den kotletten och istället träna hunden att lämna mat i fred.

VAD KAN JAG GÖRA?

ÅTGÄRDERNA VARIERAR BEROENDE PÅ ORSAK

1. OM HUNDEN VET ATT DEN BRUKAR LYCKAS

Då matstölderna sporras av att hunden lyckas behöver vi först se till att hunden inte får möjlighet. Ställa undan käket helt enkelt. Ju längre tid som går utan att hunden lyckas, desto mindre motivation till att stjäla.

Ge gärna hunden annat att fokusera på medan ni äter, att cirkla runt bordet är uppvärmning inför en stöldkupp.

Led konsekvent bort hunden till sin bädd och beröm. Återgå till bordet och belöna genom att kasta till hunden en hundgodis (inte mat från din tallrik) när jycken är kvar i bädden, har lagt sig ner, tittar bort, ja slappnar av på riktigt. Det är målet. Du vill förstärka att hunden släpper fokus ifrån maten. En hund som ligger på sin plats men vrålglor på maten ska inte ha belöning. Men vi får inte stanna i denna inlärningsfas. När hunden begripit vad som förväntas belönar du med röstberöm ibland och tuggben som tar lite tid att knapra i sig ibland, kanske någon godbit ibland.

Variera, låt inte enbart annan mat bli förstärkare! De dagar du inte orkar vara konsekvent använder du kompostgaller och skärmar av hunden ifrån matsal/kök.

Men det är lätt att bli lat, fastna i kompostgallerdjungeln och aldrig komma till samspel under frihet vilket är målet i ett fungerande vardagsliv med hund. En del anser att matfällor bör riggas upp. Tallrikar med korv penslade med ättika eller wasabi. Alternativt kastruller och lock som ska trilla över hunden när den försöker stjäla. Men den bestraffningskarusellen skapar i värsta fall rädslor eller så fungera allt som en gigantisk aktiveringslek.

2. OM HUNDEN INTE BLIR MÄTT PÅ GRUND AV ETT GENETISKT FEL

Det här är en knivig orsak. Det är synd om hundar som är kroniskt hungriga. Vi hoppas att de drabbade rasernas avelsråden jobbar hårt på att få bort defekten ur avelsbasen.

För att lindra deras hunger kan vi försöka späda ut matransonen med vatten, gurka, rårivna morötter eller andra grönsaker för att skapa en mättnadskänsla.

Vi kan även ge dem längre ”ättid” genom att servera tuggben när skålen är tom. Det kan hjälpa. Men troligtvis kommer magen kurra ändå. Det är ett problem precis lika allvarligt som D-höfter eller hjärtfel. Dessa hundar riskerar att stoppa i sig olämpligheter, lida av övervikt och dess följdsjukdomar.

3. SJUKDOM

Här ligger självfallet lösningen i ett veterinärbesök. Åtgärda den fysiska orsaken och gå sedan till punkt 1 och träna bort det befästa beteendet.

4. BRISTER I FODRET

Prio ett är att se över hundens foder, får jycken i sig vad den behöver? Prova att byta foder under en period och se om det påverkar snattandet. Gå från torrt till färskt eller från konserverat till hemlagat. Justera råvarorna så hunden får i sig ett bredare spektra av näringsämnen. Rådgör gärna med en kostrådgivare eller veterinär om du känner dig osäker.

5. BETEENDET ÄR INLÄRT

Om du rusat ikapp mot bullfatet eller riggat tillfällen för att lurpassa på hunden och sedan bestraffat ett stöldförsök så har du troligtvis bidragit till hundens intresse. För vissa hundar kan det vara kul och eggande att du blir arg och jagar efter. Beteenden kan förstärkas av negativ eller positiv uppmärksamhet. En del av spänningen i bankrån är biljakten och blåljusen som följer. Som värst kan bestraffningarna sätta sig som grus i maskineriet på er relation.

Har du istället försökt avleda genom att snabbt rikta om hundens stöldförsök med tuggben eller ”tillåtna” alternativ, kan även det ha förstärkt matintresset. Ska du erbjuda något, gör det förebyggande hellre än åtgärdande efter att hunden gjort fel. Om du gärna delar din mat med hunden eller låter hunden ta matrester, är det klokt att servera godsaker i hundens skål och aldrig direkt från köks- eller bordsskivan, om du har en mattjuv.

Undvik även godissök i hus och hem då detta förstärker hundens intresse för att söka efter mat. Låt det vara en utomhusaktivering. Var även noga med att ge hunden uppmärksamhet och kärlek när den ”gör rätt” så att fokus inte läggs på det oönskade beteendet som då riskerar att öka. Lägg sedan energi på att lära in ett alternativt beteende kring mat som gynnar hunden mer än den hisnande kriminella banan. Backa undan, gå och lägga dig, släppa fokus på den utställda maten, kan vara bra målbilder att belöna.

Hundar är jättebra på att skilja på riggade träningstillfällen och vardag. Så träna i din vardag. När du sitter och fikar med vännerna på altanen, låt då fikat stå i noshöjd. Led vänligt och lugnt bort hunden gång på gång om han/hon envisas med att gå fram till bordet. Om hunden slutligen stannar på avstånd (vilken den gör slutligen) så belönar du med hundsnask som du kastar dit du vill ha hunden. Om hunden återvänder till bords leder du åter bort, var noga med att inte skapa en beteendekedja. När hunden bibehåller avstånd (räkna gärna sekunderna så du belönar stadga och avhållsamhet, då minskar du risken för kedjan) utan att återvända belönar du, men helst utan hejarop och högenergibelöning. Lugnt och sansat, godissök i gräset går fint.

Utveckla sedan genom att belöna när hunden tittar bort från bordet. När polletten trillat ner går ni vidare till att belöna när hunden uppvisar genuint ointresse för maten; vänder sig bort, lägger sig, går och gräver, leker med sin boll. Självständig aktivitet bort ifrån bordet ger utdelning.

När ovanstående funkar bra med er sittande runt bordet är det dags att lämna bordet, en person utses till belönare och de andra agerar statister. Gå iväg, småprata, fixa med disken. Innan hunden kastar sig över de kvarlämnade godsakerna belönar du att hunden håller avstånd med riktigt bra och mycket belöning. Då förstår hunden att det lönar sig att hålla avståndet till bordet även om de tvåbenta lämnar det. Ur hundars perspektiv är nämligen lämnad mat tillgänglig för alla att ta för sig av medan mat i någons vaktzon är dennes mat.

Om hunden ger sig på kakfatet står någon redo att gå emellan och blockera, det vill säga gå emellan hunden och kakfaten med ryggen mot hunden. Mota bort jycken eller led bort den. Inga hårda tag krävs. Tar du i kan hunden fastna i oron kring din ilska och slutar fundera på vad som ger utdelning, att lämna eller ta? Laborera med avståndet mellan dig, hunden och kakfatet. Belöna gärna hunden med något godare än det som står på bordet. Lämnar man ett fat med kanelbullar får man kyckling på gräsmattan. Den ekvationen gör hundar lätt-tränade.

Det är viktigt att variera träningen när hunden hajat läget. Ibland kan du belöna för långt avståndstagande ifrån bordet eller för att hunden hållit sig på avstånd en längre tid. Allt för att befästa konceptet. Det är ofta här folk tappar orken och lägger ner träningen, men det är som att sluta några meter ifrån mållinjen. Håll ut, fortsätt träna och belöna längre och längre tid ifrån bordet och ställ även fram godare käk då och då för att utmana och på så vis befästa. Träna på ett fik, hos en vän, under en picknick i parken. Samma kriterier råder oavsett plats.

Vägen till en hederlig hund kan vara lång och krävande, det är lika svårt som att få den att sluta jaga efter katter eller vilt. För precis som vid anti-jaktträningen är målet att släcka en drift direkt kopplad till överlevnad … även om de matgladas beteende snarare liknar frosseri.

Lycka till!

Text: Caroline Alupo. Foto: Getty Images.

Caroline är etolog, hundpsykolog och hundinstruktör.

www.carolinealupo.se