Experten: Hunden sköter sig hemma men flippar på bortaplan?

1. MILJÖTRÄNING

Att kunna ”uppföra sig” och fokusera kräver att hunden är avslappnad i miljön som råder. Dofter, ljud och återkommande händelser på hemmaplan är vardagsmat och därför kan jycken koncentrera sig på ert samspel. Nya ställen är spännande och intrycken upptar hundens alla sinnen. Därför är miljöträning en viktig ingrediens. Miljöträning i etologiska termer innebär habituering. Med det menas att vänja sig vid saker i den distraherande miljön som cyklar, ljudet från bussar, vimlet på ett fik, viltdofter i skogen, bildörrar som slås igen med mera. Tränar man på rätt sätt kommer jyckens uppmärksamhetsreflexer att avta.

En hund kanmiljötränas gammal som ung, resultatet beror inte på åldern utan på hur träningen genomförs. Välj längd på träningspassen efter hundens förmåga. För en orolig själ är korta pass bäst, är jycken stresstålig kan längre pass fungera. Mellan tio till tjugo minuter brukar vara optimalt. Välj sedan plats med omsorg. Börja i en omgivning utan mycket stök, det är lättare att vänja sig vid ett fåtal saker i taget än ett myller. Stegra svårighetsgraden; börja på en ängsmark, strosa på landsbygden, gå i en park, besök ett fik utom rusningstid, gästa en mindre stad för att sist umgås på en tågstation. Du försvårar först när hunden är rofylld i miljön ni övar i. Känslan som ska associeras med miljön är trygghet inte trötthet, korta pass ofta minskar risken för överbelastning.

Kräv inte att hunden är still eller i rörelse. Låt den ta in omvärlden i sin takt, titta klart, nosa till punkt, lyssna och utvärdera läget. Ha inte bråttom. Undvik gärna lek och godis när du miljötränar. Habituering handlar om att släcka ut uppmärksamhetsreaktioner, inte förstärka beteenden eller associera läget med belöningar. Om du exempelvis ger godis när hunden tittar på en buss laddar du bussen med förväntan. Skippa det. Var bara, här och nu. Stressdämpande massage och dina djupa och ljudliga andetag är ett bättre sätt att förmedla sinnestillståndet du önskar.

2. SOCIALISERINGSTRÄNING

Blir din hund tossig vid åsynen av andra hundar, människor eller övriga djur är det socialisering du bör satsa på. Socialiseringsträning innebär att hunden får vänja sig vid trevliga människor, språksäkra hundar och andra djur. Sätt er i närheten av stallets hästar, strosa utanför en fårhage, titta på en katt och så vidare. Grannbarnen kan bjudas in för att sitta på huk och titta bort medan hunden får nosa på eget bevåg. En socialt ivrig jycke tränas hellre med stående tvåbeningar som pratar med dig och inte din hund, tills den släppt fokus på dem. Gäller intresset hundar är det klokt att öva på att gå bredvid andra utan att trassla in sig i dem, träna intill utan att rusa fram, titta på och passera utan att dra emot. Det är en träningsfråga och igen är korta pass ofta rätt recept.

Låt oss vara ärliga. Socialisering med folk landar oftare i att hunden blir klappad och socialiseringspass med hundar innebär vanligtvis bus i hundrastgården. Men oj vilka höga förväntningar vi då lär in. Adrenalin och endorfiner går i taket och förknippas med sociala sammanhang i stället för ro. ”Hon lugnar sig när hon fått hälsa” säger vissa hundägare. Men en uppspelt hund som får hälsa får belöning på sin iver som då förstärks. Jycken lär sig inte att lägga band på sig utan kommer behöva kontrollen hälsningen ger även framöver. Att hälsa på alla är inte alltid möjligt och dessutom olämpligt, till följd får hunden med kontrollbehovet en långvarig stress att tampas med. Alltså ingen schysst lösning på social iver.

Socialisering bör istället handla om att bara vara, i samband med andra utan att interagera med dem. Åk till en hundrastgård och stanna en bit bort, återkom några gånger i veckan så sker en tillvänjning till slut. Sätt dig på ett fik utan att låta någon hälsa på din hund. Eller varför inte inta appellplanens läktare och titta på. Igen är dämpat röstberöm, långsamma strykningar längst med bringan bra sätt att förstärka rätt känsla. När hunden sansat sig kan ni träna på moment du vill att hunden ska behärska kring andra.

3. ACKLIMATISERING

Nästa steg är att låta hunden acklimatisera sig vid varje miljöbyte. Även om Fido miljötränats och socialiserats kan varje besök på ny eller välkänd plats kräva en acklimatiseringsperiod. Ge jycken en chans att scanna av läget innan du förväntar dig samspel. Hundar blir trygga av att få nosa av platsen och värdera sina intryck, sen är fokus möjligt. Reptilhjärnan behöver göra sitt innan intellektet kan kopplas på. Om läget känns otryggt, om en ilsken hund finns i närheten, blir det svårt att fokusera på annat än försvar eller flykt. Och om det dyker upp en löptik kan instinktiva drifter döva koncentration på annat. Ha för vana att låta hunden landa på den nya platsen medan du själv analyserar miljön och ser hur du kan förenkla för din vän.

4. BELÖNINGSSYSTEM

En annan orsak till bomull-iöron-på-bortaplan-tendensen är att motivationen sviktar då miljön pockar på annat. ”Kom hit!” hörs inte när nosen fylls av rådjursdoft, barnskratt ljuder på håll eller om cockerspanielflickan bredvid svänger med svansen. Godis som fungerar hemma blir trist vardagsmat i sammanhanget och den annars så roliga kamptrasan vänds nosen ifrån. Det är klokt att jobba fram ett belöningssystem som hålls exklusivt för svåra lägen. Delikatesser du inte bjuder på annars, kanske en ny leksak hunden älskar men inte får ha till vardags. Men observera, att vifta med godare gott om ovanstående rubriker inte genomförts ger bara en tillfällig avledning. Får du ingen respons gör du rätt i att koppla och slopa krav på Fido. Motsatsen ger en onödig uppförsbacke och dina belöningar laddas ur. Fundera istället på varför han inte klarar av situationen och smid en plan för hur du kan rusta honom för framtiden. Kanske är det som krävs mer motion och aktivering till vardags. Eller mindre stress i största allmänhet. Få kan koka soppa på en spik, vältränade hundar gror ur ett gediget grundrecept.

TIPS:

• Torkad lever, lunga, vom-chips, märgben och oxhjärta är lyxigt gott som kan motivera på bortaplan. Köp helst svenskt. Har din hund inte ro att tugga kan mjukt gott i tub fungera.
• En pälsig leksak fäst i snöre gör att du kan dra leksaken/bytet längst med marken. Sicksacka prylen bort från hunden, då triggas jaktlek.
• Är din hund svår att miljöträna delar du upp intrycken och presenterar dem i hemmet. Spela upp trafikljud på datorn, lyssna på fågelsång i mobilen, lägga fram hunddofter genom att låna hem plädar från andra jyckar.
• Har du svårt att komma ihåg träningen? Eftersom kontinuitet är a och o kan påminnelser i form av ljudliga notiser på schemalagda pass i mobilkalendern hjälpa.

TEXT Caroline Alupo FOTO Getty images

Caroline är etolog, hundpsykolog och hundinstruktör.

www.carolinealupo.se