Experten: Därför vill hunden gräva ner saker

Hundar har inga kylskåp, bankvalv, hemliga lådor eller garderober. Den enkla förklaringen på hundars ihållande intresse av att gräva ner prylar, våra protester till trots, är att de instinktivt förvarar sina skatter under jord. Finns det käk till övers efter att ett byte mödosamt fällts lämnas inget åt grannarna.

Som varg gräver man noggrant ner för att minska att kvarstående kadaver ger ifrån sig onödigt mycket doft som drar till sig tjuvar. Att gräva ner skyddar även snasket från solens strålar som gör att käket härskna eller torkar ut. Under mark påbörjas istället en långsam, lagom tempererad förruttnelseprocess som gör ben och brosk lättsmälta vid senare tillfälle. Jordens mikroflora bryter ner, marinerar och fyller resterna med nyttiga mineraler och mikroorganismer.

Den som spar han har …

Frilevande vildhundar och gatuhundar sparar likt vargen mat de inte orkar äta upp eller har förmåga att bära med sig hem. Beteendet är sprunget ur en överlevnadsstrategi och därför sitter det hårt i våra husdjur. Det är till och med ett så kallat ”beteendebehov”, för handlingen utförs även om det inte finns något vettigt att gräva ner i.

Tänk dig en hund som försöker gräva ner ett tuggben på hallmattan, det krafsas och grävs, benet placeras varsamt i ”gropen”, nosen rör sig rytmiskt bakåt som om den samlade upp den uppgrävda, lösa jorden och sedan framåt över benet…fast i luften. Hunden i fråga hade säkert uppskattat påslakanen i sängen eller en rabatt med uppluckrad jord i, till vårt förtret. Att inte kunna gömma sitt överskott kan göra hunden stressad. Att släpa runt på synliga resurser kan innebära konkurrenssituationer och fara, det oroar hundar som helst undviker sådant.

Skendräktig?

Eftersom det handlar om matförvaring vid överskott kommer hundar som fodras utöver sitt behov eller hundar som ges tuggben större än de kan/orkar äta upp ha en ökad tendens till beteendet. Många gömmor lämnas orörda, vi må tro att hunden har glömt sitt lager… men dagens väl utfodrade hundar har snarare inget behov av det.

Om magen däremot börjar kurra skulle minnet inte svikta. Hormonerna kan också vara en orsak. En skendräktig tik vill spara mat inför valptiden. Hon vet instinktivt att när det är dags att ge di så ökar hennes hunger och matgömmor nära lyan kommer gynna henne och valparnas överlevnad. Av den orsaken kan våra husdjurshundar envisas med att släpa hem stora grenar på promenaden, gräver ner skatter de kommer över i hemmet, stjäla mat och gräva ner om de är skendräktiga eller i samband med hormonkarusellen löp. Behovet att gömma resurser kan vara starkt även för tikar som fått för sig att de ska valpa och inte alls är dräktig, känslorna är detsamma som om de vore dräktiga.

Uppmärksamhetsbehov?

Sen finns det hundar som gräver ner prylar och käk för att vi blir upprörda. En ilsken matte eller husse som jagar efter och gormar kan roa en uttråkad hund då cirkusen är aktivering, även om den må vara negativt laddad. Skilj på det scenariot och på hundar som gräver och gräver och gräver… för grävandets skull snarare än för att gräver ner. Ett upprepat tom-grävande utan synbar orsak handlar oftare om understimulering, stress, tassklåda eller jakt (sork under jord).

En instinkt

Att råda bot på hundars ibland olämpliga vis är inte alltid rätt melodi. Ibland behöver vi förstå deras intentioner och behov. Att få gräva ner är en instinkt och därför berikar det våra hundars liv om de får utföra handlingen. Att ge sin hund möjlighet att bete sig naturligt är inte bara lagstadgat av välfärdsskäl, det är även ett trevligare och mer givande sätt att ha hund på.

Vad kan jag göra?

Åtgärderna beror som alltid på orsaken. För att långsiktigt råda bot på begravningarna bör vi först ta reda på om hundens syfte är att gräva ner, gräva ur sig frustration eller gräva upp.

Om hunden samlat mat

Har du en hund som gräver ner det den inte orkar eller vill äta upp kan du ge mindre och godare portioner oftare så att jycken äter. Du kan ge tuggben som vår hund har förmåga att tugga i sig och lägga undan överflödigt snask. Men… att gräva ner är också ett naturligt beteende… så en viktig fråga är om vi verkligen ska försöka råda bot på det…? Det kan vara schysst att låta hunden gräva ner.

Anordna förvaringsmöjligheter åt din hund. Bestäm en plats ni är överens om så att du får ha rabatterna och soffan ifred. Allra helst utomhus. En avskärmad grävplats, en sandlåda eller ett traktordäck du fyllt med jord och sand. Det går säkert bra att fixa en gräva-ner-plats inomhus om du bor i lägenhet, fyll en stor låda (låg kant så att hunden lätt kan ta sig in och ut) till bredden med filtar och bomaterial.

Visa hunden den önskade grävplatsen

Rikta in hundens gräva-ner-fasoner på grävplatsen genom att ta med dig hund och ben till platsen när tendensen börjar. Börjar hunden gräva ner säger du ”gräv ner” och får på så vis beteendet på kommando. Med tiden kan du be hunden ”gräv ner” och peka dit du föredrar att hunden förvarar sitt snask. Förtydliga genom att själv gräva i jorden. Visa. Men obs! Bege dig sedan, stå inte kvar och titta på, syftet är att gömma, sådant sysslar man inte med framför ögonen på folk eller fä. Tittar du på kommer hunden med stor sannolikhet vilja gå undan och hitta en ny hemligare plats. Etablera alltså gräv-lådan på en plats dit du vet att hunden gärna drar sig undan till för att vara ifred och håll dig sedan därifrån.

Skendräktiga tikar

Har du en tik som begraver resurser av hormonella skäl kan hormonbalanserande åtgärder vara den rätta lösningen. Kosttillskott innehållande munkpeppar, homeopati kan hjälpa och om inte annat sterilisering eller hormonsprutor. Det är nämligen mycket svårt att träna bort ett beteenden som är hormonellt motiverat utan hormonstabiliserande hjälp. Våra husdjurshundar får inte genomgå ett naturligt avelsår, de går med hormoner i omlopp som orsakar handlingar som kanske inte lämpar sig. Lösningen är inte att förbjuda handlingarna, snarare justera hormonerna, i alla fall om du upplever att din tik blir stressad eller manisk.

Hunden söker uppmärksamhet

Har du en hund som gräver för uppmärksamhetens skull? Det är ett viktigt budskap. Ge hunden mycket uppmärksamhet och egen-tid där ni ägnar er åt önskvärda beteenden, istället för oönskade. Det kan annars snabbt bli en ogynnsam beteendekedja. Jämför med tonåringen som ser till att hamna på rektorns kontor gång på gång, för då kommer mamma hem tidigare från jobbet …

Ge din hund vad han behöver i form av din odelade uppmärksamhet, klapp, kel, träning och umgänge när han är så där mysig och go som du vill ha honom. Inom kort kommer hon koppla ihop sitt trevliga vis med att du faller på knä och låter händerna löpa genom hans päls och hans önskvärda beteenden kommer öka. Undvik att jaga efter, gorma eller korrigera en hund som gräver ner saker av uppmärksamhetsskäl, din respons eggar bara beteendet.

Text: Caroline Alupo. Foto: Getty Images.
Caroline är etolog, hundpsykolog och hundinstruktör.
www.carolinealupo.se