Viktiga råd för föräldrar som står inför den svåra tiden när familjens husdjur når sitt sista skede av livet.
Foto: John Howard/Gettyimages
6 tips från psykologen för att hantera barns sorg efter ett husdjur
Många föräldrar är osäkra på hur mycket barnet ska involveras när ett husdjurs liv börjar närma sig sitt slut. Hur mycket förstår barnet om döden? Ska barnet vara närvarande vid avlivningen? Och hur kan man bäst hjälpa sitt barn att bearbeta sin sorg?
I många hem lever barn och djur sida vid sida som en del av familjen. Men familjedjurs liv är korta, och förlusten kan ofta vara barnets första möte med döden. Barns sorg bör tas på allvar och inte förminskas, anser psykologen:
- Barn knyter känslomässiga band till sina familjedjur på samma sätt som till andra familjemedlemmar. I vissa fall kan ett barn till och med vara särskilt knutet till djuret. Samtidigt kan mindre barn ha svårt att förstå skillnaden mellan liv och död och dödens oåterkallelighet.
- Det är en gradvis utvecklingsprocess att förstå innebörden av att vara död. Därför är det viktigt att inte förbise barnets naturliga sorg när djuret inte längre är en del av familjen, förklarar Kristine Jensen de López, som är professor i utvecklingspsykologi och en del av Centrum för mänskligt-djurspsykologi vid Aalborgs universitet.
- Sorg är reaktionen på förlusten av någon man håller av. Och till skillnad från vad många kanske tror finns det inte en stor känslomässig skillnad mellan att sörja en människa eller ett djur. De flesta barn kommer att anpassa sig till förlusten av en familjemedlem - vare sig det är en medlem med två eller fyra ben - inom ett par år. Men vissa barn kan ha svårt att hantera sorgprocessen, och de riskerar att utveckla sociala och känslomässiga problem, understryker hon.
Så hjälper du ditt barn i sorgprocessen
- Prata om sorgen: Samtal om sorg hjälper barnet att sätta ord på sina känslor kring det som har hänt. Detta kan hjälpa dem att förstå att sorg är en naturlig känsla och att förhindra att känslorna blir problematiska.
- Dela goda minnen: Det är bra för barnet att prata om det djur som har gått bort. Dela historier om dagen då ni fick djuret, roliga upplevelser och dess personlighet samt de speciella kvaliteter djuret hade.
- Behåll något att minnas djuret med: Barnet kanske vill behålla något som tillhörde djuret, som en matskål, en säng eller ett halsband. Sådana fysiska minnen om djuret kan vara till stöd för barnet i sorgprocessen.
- Håll en minnesceremoni: En gemensam aktivitet i familjens sorgprocess kan vara att hålla en minnesceremoni. Planera tillsammans hur ceremonin ska gå till, och respektera om barnet inte vill delta.
- En "barnvakt" vid avlivningen: Om barnet deltar i själva avlivningen är det en bra idé att ha en familjemedlem eller en nära vän som barnet känner redo att ta en promenad eller ta hand om barnet om allt plötsligt blir överväldigande. På så sätt kan föräldrarna stanna hos djuret medan en annan vuxen tar hand om barnet.
- Respektera barnets önskemål: Låt barnet själv välja hur mycket det vill delta i avlivningsprocessen eller andra aktiviteter relaterade till sorgen.
Källa: Agria Djurförsäkring