Att ta farväl
Det är otänkbart att besluta när ens sambo, farmor eller arbetskollega ska dö. Absurt, makabert. Men det beslutet måste vi ta när det gäller vår bästa vän hunden. Vi måste orka och våga vara osjälviska. Att ta farväl och stötta sin hund i livets slutskede är en viktig del av sorgearbetet.
Hundar blir äldre och äldre i Sverige. Det kan vara en bra sak, veterinärvården har utvecklats och idag finns behandlingsmetoder vi inte hade förr. Men det kan även leda till att vi lappar och lagar för länge, över huvudet på hundens önskan må hända. Om livsgnistan pyr är det vår skyldighet (enligt lag) att skydda våra djur mot onödigt lidande. Beslut om avlivning är alltid svårt och sorgligt men att undvika det av de skälen vore egoistiskt. Kärleken bör vara starkare än rädslan att förlora. Det handlar om ansvar och etik.
Läs vidare med Premium
Är du redan prenumerant? Logga in
- ✔️ Tillgång till exklusivt innehåll
- ✔️ Läs alla låsta artiklar
- ✔️ Direkt tillgång till e-tidningen
- ✔️ Tillgång till arkivet
49:- /mån
Ingen bindningstid, avbryt när som helst.
Prenumerera
