Vad brukar din hund hitta på för bus?

Hundbus kan innehålla det mesta, sånt som bjuder på skratt men också det som gör en tokig. Det kan vara allt från att gömma viktiga saker, som att komma hem när hunden rivit upp hela duntäcket i sovrummet. Det senare är ju inte illa ment men kan ändå ställa till det för matte och husse. Så ett bus är det verkligen! Vi har frågat några hundexperter vad deras hundar hittar på för bus.

Danny är en hejjare på rensa matbordet

Per Jensen är forskare och har skrivit ett flertal böcker om hundar och psykologi. Han har en dansk-svensk gårdshund, Danny.

”Danny väntar med stort tålamod tills vi av någon anledning lämnar matbordet och köket. Då är han snabbt uppe och rensar bordet på rester och smulor. Han gör det bara när han är säker på att ingen ser. Jag väljer att se det imponerande i hans ofog – han visar nämligen att hundar är bra på att ”mentalisera”. Det betyder att de kan förstå en annan individs perspektiv, i det här fallet att vi inte ser vad han gör bakom ryggen på oss. Tidigare ansåg man att bara människor och vissa apor hade den här förmågan, men Dannys ”bus” är ett levande bevis på att hundar också har den. Och så hjälper han ju till att fördiska våra tallrikar.”

Tilde hittade (och gömde) nycklarna

Monica Tillman är hundkonsult och driver företaget Hunden i Vardán. Hennes vovve Tilde gillar att bära.

”Tilde brukar bära många saker och lägga dem lite här och där i huset, men för det mesta har jag koll var grejerna hamnar. Men för ett tag sen försvann mina hemnycklar. Jag letade som besatt överallt, men de var helt borta. Jag fick visserligen en mycket välstädad lägenhet! Efter tre veckor när vi sitter och tittar på teve ålar Tilde in under en blomkruka vid sidan om soffan. Det skramlar till och ut kommer hon med nycklarna i munnen! Gissa om vi blev glada! Hon hade troligen burit runt på dem och lagt dem under soffan/blomurnan och sen kom jag med dammsugaren och sköt in dem i hörnet.”

Busiga Tova gillar skor

Nina Steinbach är känd för sina framgångar både i Sverige och internationellt inom både rallylydnad och HtM (Heelwork to Music). Hon har kennel Glädjeruset med golden retriever.

”Jag har fyra hundar men jag kan berätta om den yngsta, Tuva, som i dagsläget är 16 månader. Hon är en jaktgoldentjej och från min egen uppfödning. Hennes kennelnamn är Glädjerusets Tuffa Tuva men det borde vara Busiga Tuva! 

Hon är besatt av skor, helst mattes Converse, och de kan jag hitta på de mest konstiga ställen om jag vänt bort blicken ett ögonblick. Mest otippade ställen är toalettstolen – och hon hade mycket prydligt dessutom stängt locket efter sig! Men jag har också hittat mina skor i sängen, under täcket, och i tvättmaskinen. Hon gör det alltid med glimten i ögat och är dessutom superstolt över sin bedrift när jag hittar skorna så det är omöjligt att låta bli att skratta åt henne!”

Rocket smartare än matte

Åsa Jakobsson bor i Skåne och driver hundskolan Hund Helt Enkelt. Åsa har tre kelpies.

“Rocket som är den yngsta är knappt ett år gammal. Rocket älskar att hitta på saker tillsammans med oss människor, vilket är väldigt kul! Men han tycker ofta att vi fattar lite dåligt vad han menar när han tycker att det är lekdags utomhus…

Vi har hundlucka ut till inhägnad trädgård, så han springer ut som han vill. För några veckor sedan hörde vi för första gången, något överraskade, att han skrapade på ytterdörren. Jag gick och öppnade – ingen Rocket? Jag tittade nerför trappan, och där stod han med sin favoritleksak i munnen. Han ville inte alls komma in, han ville att vi skulle komma ut!

Det har upprepats många gånger sedan dess. Han tycker att han har hittat en perfekt ”inkallning” till sina människor, och det har blivit som en lek i sig – han krafsar, någon av oss öppnar, ser honom nedanför trappan med sin leksak, och precis tillräckligt ofta för att han ska fortsätta så smälter vi vid åsynen av en väldigt hoppfull kelpiekille och kommer ut och leker en stund.

Vår ytterdörr? Jodå, den har fått ett helt nytt utseende. Vi kallar det skämtsamt för ”Rocketkonst” och accepterar det som en del av att leva ihop med en väldigt glad, påhittig och lekfull kelpiegrabb.”