Rannsaka och välj uppfödare väl
Det är klurigt att välja ras, kanske ännu svårare att välja uppfödare. Men en bra start i livet är avgörande! Och för din framtida hund har det där första livsskedet lite med dig att göra och allt med uppfödaren att göra. Ditt ansvar är att göra ett genomtänkt val. Därför tillägnas denna text dig som står mitt i hundskaffar-processen.
VÄLJ UPPFÖDARE
Om du landat i ”din ras” är det bara att gratulera! En stor och viktig pusselbit är på plats. Nästa punkt på agendan är att välja uppfödare och givetvis är en SKK-ansluten och därmed granskad uppfödare en bra start. Självklart finns många oregistrerade uppfödare som är fantastiskt duktiga och en del registrerade som är mindre lämpade för uppgiften. Just därför är granskningen svår, men så viktig. Välj uppfödare med omsorg och kritiskt tänkande.
HÄR KOMMER SJU TIPS SOM HJÄLPER DIG GALLRA:
1. Hör dig för i rasgrupper eller fråga välrenommerade rasexperter tillhörande din rasklubb. Du kan även ringa SKKs avelsråd och be om tips på bra uppfödare. Samla på dig ett flertal som har gedigen utbildning, erfarenhet och bra avelsresultat. Du vill kunna checka av alla tre rutor, en räcker inte.
2. Fråga om uppfödaren arbetar enligt rasens Rasspecifika Avelsstrategier (om sådana råder för din ras). Läs igenom rasens avelsstrategier i förväg så att du har koll på läget och kan ställa relevanta frågor. Detta är av stor vikt om din ras är sjukdomsdrabbad. Låter något udda eller ogenomtänkt, ta varningssignalen på allvar. Låt inte det karga utbudet på valpar pressa fram ett köp som inte känns rätt från början, det kan sluta i tragedi.
3. Prata med uppfödaren och ställ frågor om hans/hennes hundutbildning och erfarenhet av avelsarbete (genetisk matchmaking) och praktisk hunduppfödning (skötsel av tiken och valparna). Fråga hur socialisering, miljöträning, bilåkning och hanteringsträning påbörjas hos uppfödare. Görs det inte eller på ett undermåligt sätt drar du öronen åt dig. Fråga hur valparna bor och var de vistas mest, tillgången till mammatiken och utfodringsrutiner. Anar du oråd ställer du följdfrågor eller satsar på en annan uppfödare. Fråga även om det finns andra hundar, djur eller barn i hemmet. Hur gamla är de? Och hur får de interagera med valparna? Unghundar bland valpar utan guidning eller restriktioner kan skada mer än socialisera. Likaså om barnen får ”umgås” med valparna så mycket de vill. Låter det som flugornas herre, backa ut redan nu.
4. Fråga vad valparna kostar och jämför med prislappen andra seriösa uppfödare sätter. En ”billig” valp kanske kan locka och en dyr valp behöver inte alltid vara bättre. Men det kostar att föda upp valpar och driva en kennel. En seriös uppfödare täcker sina kostnader och arbetstiden, om inte kan något vara skumt. Som uppfödare tar man betalt om ett gediget arbete lagts ner.
5. Prata med och besök flera uppfödare. Tiden du lägger på denna efterforskning är välinvesterad. Du kan inte undersöka en uppfödares lämplighet nog. Och kom ihåg, en genuin uppfödare har inget att dölja och dina frågor, ditt återkommande och eventuellt velande kommer att förstås. De vill att du ska vara 100 procent säker och att komma dit tar tid. Och om uppfödarens förståelse sviktar redan nu kan du nog inte räkna med så mycket stöttning efter valpköpet. Ett stöd som kan vara guld värt.
6. Hör dig för med uppfödarens tidigare valpköpare. En seriös uppfödare är transparent och låter dig kontakta tidigare köpare om de gett sitt medgivande. Ställ de frågor du kanske inte vågat eller velat ställa direkt till uppfödaren om honom/henne, aveln eller avelsresultatet/hundarna. Ha i åtanke att mycket kan ske efter att en valp lämnat uppfödaren, en tidigare valpköpares dilemma med sin hund behöver inte vara uppfödarens fel men hans/hennes stöttning kan säga en del. Dra snarare öronen åt dig vid återkommande historier som aggression, rädslor, osäkerhet.
7. Scanna SKKs hunddata. På hemsidan skriver du in föräldradjurens registreringsnummer eller fullständiga namn och får sedan upp information om erhållna titlar, tävlingsresultat, veterinärutlåtande (hälsodata, exteriördata), MH-resultat (mentaltest). Titta närmare på mammatiken, hanen, deras föräldrar och kullsyskon. Tikens och hanens tidigare kullar kan även vara av intresse. Här finner du massor av spännande data att analysera. Hur ser egentligen höftleds- och armbågsledsstatus ut ett par generationer tillbaka? Gör jobbet, det hjälper dig att fatta ett genomtänkt val.
BESÖKET
Om du ringat in tre uppfödare som känns gedigna är det dags för besök. Träffas gärna innan valparna kommit och igen när valparna är på plats. Annars är risken att valparna dimmar ditt kritiska tänkande. Utan de små sötnosarna tultande runt benen kan du fokusera på att utvärdera mammatiken, uppfödaren och uppfödningsmiljön.
HÄR KOMMER FEM TIPS INFÖR BESÖKET:
1. Se dig omkring, utomhus och inomhus. Hur ser miljön ut ur valpperspektivet? Är det säkert, tryggt? Är det många hundar, andra djur på plats? Om så finns det tillräckligt med yta och resurser åt alla? Är vattenskålarna fräscha och vattnet rent? Det behöver inte vara nitiskt städat och knäpptyst, valpar mår bra av att växa upp bland intryck, ljud, lugna och trevliga djur och barn i lagom dos. Det du vill utvärdera är om stämningen känns harmonisk. Låt magkänslan spela in. Ta in allt.
2. Fundera över vad uppfödaren ställer för frågor till dig. Vilka krav en uppfödare ställer på sina köpare säger en del om hans/hennes kunskap, noggrannhet och ansvarskänsla. Blir du vänligt korsförhörd är det alltså en bra sak. När du svarar är du ärlig, mot dig själv och uppfödare. Får du förtroende för uppfödaren så lyssna om han/hon tvekar på om detta är rätt ras för dig.
3. Se till att få träffa mammatiken enskilt vid första besöket och tillsammans med valparna vid det andra besöket. Våga vara lite krånglig, du står inför ett köp som kommer påverka dig och dina närmaste i cirka 10-14 år. Klappa, känn och kläm på mammatiken. Lär känna din valps morsa, lek, mys. Ta gärna en promenad så att du får se kennelns hundar i fler sammanhang än kring köksbordet. Du kanske kan ta med dig en vän med hund som kan följa med på promenaden (detta görs inte när tiken har valpar!). Mammatiken och den besökande hunden bör inte hälsa av smittskyddsskäl, du vill bara få en uppfattning om tikens sociala förmåga kring andra hundar och även uppfödarens samspel med sin hund. Om något inte ser rätt ut fundera på om det kan komma att påverka din valp. Fråga även uppfödaren om tiken kommer att vara tillgänglig för valparna deras första åtta veckor, något som är avgörande för valparnas utveckling.
4. Om det blir dags för valpbesök fråga när efter födelsen du får komma. Valparna bör minst vara fyra veckor, gärna äldre. Väl på plats fundera på hur du ombeds interagera med valparna eller är det fritt fram. Om du har barn med dig var nyfiken på om uppfödaren verkar bry sig om vad ditt barn gör med valparna. Valpar som inte skyddas från burdus eller skrämmande hantering kan bli osäkra som vuxna, rädda och även ta till tänder.
5. Vid besöket kollar du av om det uppfödaren tidigare sagt om sin verksamhet stämmer. Finns det gott om resurser, hanteras valparna varsamt, utfodras de på ett sätt så att alla får tillräckligt (be att få se när de matas), är mammatiken närvarande, får kennelns andra hundar härja fritt kring valparna med mera.
Väcker besöket farhågor eller tillit?
Vad säger magkänslan? Gå på fakta men även feeling. Det råder brist på valpar just nu, eller snarare är det efterfrågan som skenat. Låt inte det pressa dig in i ett ogenomtänkt köp. Det kan sluta med huvudbry och hjärtesorg. Gör en noga förundersökning och gör den helhjärtat. På så vis ger du dig själv och din kommande vän en bra start på ett härligt hundliv tillsammans!
Text: Caroline Alupo. Foto: Getty Images. Caroline är etolog, hundpsykolog och hundinstruktör. www.carolinealupo.se