Övning för hetlevrade hundmöten

För det är vackert att se någon gå från undran till klarhet. Ur det växer motivationen och engagemanget för den träning som krävs mellan våra träffar. Det är i mellanrummen som rehabiliteringen sker. Vi hundpsykologer ger er våra penslar. Det är ni hundägare som målar tavlan.

Heta stolen övningen

Idag får ni en av mina favoritpenslar. Den heter ”Heta stolen”. Jag fick nog den här övningen av en hund en gång i tiden, han hette Boss och han behövde att jag hade just den här penseln. Han var min David Caspar Friedrichs ”Minnen av de stora bergen”. Det blir inte vackrare än så. När jag tänker efter fick jag den nog ännu tidigare än så. Som barn ställde sig en hund emellan när jag behövde det som mest. Han vågade fast han var rädd.

”Heta stolen” är till för de rädda och arga. De som hellre hötter med knutna tassar än går undan. De bär ett ok de behöver befrias ifrån, men såndant tar tid. Och under den tiden är det skönt för dessa jyckar att få släppa försvaret till en stabil och förstående människa. Syftet med övningen är att visa hunden att du kan överta försvarsrollen när det blir trångt och jobbigt. När åskan mullrar inom och svarta moln hägrar är du paraplyet.

Det kan bli hett om öronlapparna innan jycken förstår att hans människa tar smällen som befaras, att matte eller husse går emellan och blir skölden som motar bort allt det onda. Ingen står bakom och skådar kaoset som är hunden. Alla ställer sig framför. Det handlar om beskydd. Det handlar om ansvar.

Så är gör du:

Vi tränar inte fram ett beteende, vi nöter inte heller in ett kommando. Fokus ligger inte på hundens agerande överhuvudtaget. Övningen lär hunden vem du är när löpelden tar sikte på er.

1) Sätt hunden i ”Heta stolen”

Det vill säga snett bakom dig. Ställ dig själv till hälften framför, gärna med en demonstrativ fot som barriär. Jycken ska kunna kika fram och se vad som kommer emot er. Men din framskjutna höft, din blick framåt och din uppresta hållning förstärker att du tar frontlinjen och lyfter svärd om stridsluren ljuder. För att vara trovärdig kan det hjälpa att du inbillar dig att du är Khal Drogo, om så bara för en stund.

2) Låt nu din hund välja

Låt din hund välja ett lämpligt avstånd mellan er och det figurerande mötet. Är ekipaget ni tränar emot för nära blir stressnivån i din hund hög. I rödzon är ingen kontaktbar och därför är det ett urdåligt utgångsläge för inlärning. Hitta ett avstånd där din hund är måttligt berörd. Jycken ska notera mötet, hjärtat kanske slår ett extraslag, lite svett mellan trampdynorna är okej, en gäspning likaså. Men ingen hyperventilerar och inga käkar klapprar. Det må vara 150 meter till en början, det avståndet kan kortas ner med tid och träning.

3) Be nu det figurerande hundekipaget

Be de andra hundekipaget (om det är andra hundar som oroar) att börja sin ansats cirka tio-tjugo meter längre bort än ert valda avstånd. De bör strosa lite snett emot er. När din hund noterar detta, när öronen spänns och manken lyfter från viloläge, är det dags att agera. Sätt ut en polisiär stopp-hand och säg vänligt men bestämt: ”Han vill inte hälsa.” Det figurerande ekipaget ska på denna signal kvickt vända om, ila iväg och gärna se fett skraja ut. Lite som white walkers som precis insett att du är gjord av drakglas och valyrianskt stål, bara. Repetera och PAUSA!

4) Byt miljö och plats för hundmöte.

Repetera steg 3.

5) När din hund tar

När din hund tar ”snett emot läget” bra börjar figuranterna gå rakt emot er istället, men de flyr konsekvent som rädda möss under en rovfågels skugga (paus från GoT metaforerna) när stopp-handen kommer upp.

Utvärdera hur din hund utvecklas med träningen. Sansar han sig eller växer oron? Om det sistnämnda sker avslutar ni och ringer en H-märkt hundpsykolog för utredning och individanpassad träning. Om oron vänds till trygghet kan ni gå vidare.

6) Byt åter plats och repetera.

Se dock till att läget inte bara blir värre och värre, så att ekipaget som kommer emot er inte agerar mer och mer hotfullt för varje gång eller kommer närmare och närmare. Växla gärna mellan svårare och lättare lägen. Ibland stampar ekipaget fram och med dov röst frågas ”Fåååår vi klaaappppa??” och ibland går de lugnt fram i en båge och förbi. Stopp-handen kan också sättas upp på ett långt avstånd din hund klarat med bravur för flera veckor sen. Valsande i svårighetsgrad är viktigt. Om det hela bara blir värre och värre kommer hunden inte se dig som en kompetent svärdbärare. Du attraherar ju bara större och större drakar. Se därför till att en kopparödla får vara med i leken då och då.

Tar på krafterna

”Heta stolen” tar på krafterna, för den berör hundens hjärta. Därför kan det räcka med 4 repetitioner av ett hundmöte innan en nosa och strosa, eller kampa och tugga ben paus (avreaktion) behövs innan nästa omgång. Överbelasta inte hundens känsloliv. Träningen kräver fingertoppskänsla, pauser, upprepning i olika miljöer, lagom och less is more och sånt. Falurödfärg är vackert men inte på en Rembrandt. Ja ni hajar.

Jag och Koi är ofta figuranter i Heta stolen. Vi får glädjen att se förändringen i hunden som sitter bakom. Vi ser hur den oroliga blicken och de sammanbitna käkarna förvandlas till avslappnad kroppshållning och en mallig uppsyn. Efter lite träning höjer hunden en säker blick mot sin människa ”Gör din grej, min tvåbenta kungfu-Dothraki-ninja, gör din grej!” när motståndarens lans sänks.

Den tilliten ger mig gåshud.

Varsågod, ut och måla med er!