Morgonhäng med strandhundar
Monsunen är så smått på väg att lämna Goa efter fyra månader av regndränkta dagar, solen visar sig allt längre stunder och i morse passade jag på att ta en tidig promenad på stranden i Calangute.Klockan 06.45 var stranden redan full av flankerande indiska män och vid den här årstiden måste man vara ute i god tid innan det blir på tok för varmt (redan klockan 08 är det stekhett!).
Då det är lågsäsong just nu är det inte många utländska turister som tar sig till denna delen av Indien och de stränder som annars myllrar av soldyrkare, restauranger, parasoller och försäljare gapar nu tomma. Stränderna är jättevackra under den här lugna delen av året, men när folket och restaurangerna försvinner blir det självklart desto svårare för de hundar som bor i sanden att hitta sin föda.
Sover i sanden
Hundarna på stranden har sina specifika revir där de vaktar och bor och när man går utmed vattenbrynet stöter man på dessa grupperingar varje hundrade meter ungefär. Där ligger de i sina små grupper på sanddynorna (när det är varmt gräver de sig en liten grop som de sover i) och så fort det kommer in någon ny hund, eller när man rastar sin egen hund, så stämmer de alla gärna upp i skönsång. Man blir helt enkelt riktigt jädra utskälld tills dess man korsat in på nästa hundgrupps lilla strandremsa. Och så börjar allt om igen. Men det är mycket skäll och liten verkstad för så fort man kommer närma så springer de undan med svansarna mellan benen!
Vet inte hur man leker
Jag hittade en liten grön, rund plastgrej i morse när jag var ute o gick och försökte få några av unghundarna att leka med mig. De är inte så vana vid hela kasta-boll-springa-efter-och-hämta-grejen här då de blir rädda för saker som kastas eftersom många elaka människor kastar pinnar, stenar och sand på dem. Men en av hundarna förstod att hon skulle springa och hämta den lilla gröna ”leksaken” och skuttade glatt iväg efter den när jag kastade. Någon måste ha lekt med henne då hon var valp, tänker jag, och det är intressant när man tänker efter att det faktiskt är ett inlärt beteende att leka på det sättet, inget de lär sig själva. Självklart leker och brottas de med varandra såsom alla hundar gör men just att leka med bollar och andra leksaker är alltså inget medfött.
Har det bra i sanden
Bara att få en liten klapp på huvudet eller ett ”Hej lilla vovven” är värt så mycket för dessa kärlekskräsna hundar och de blir ju så himla glada när man leker med dem. Vid en tidpunkt hade jag säkert nio hundar som följde efter mig på min promenad på stranden och jag önskar så att jag kunde ”rädda” dem allihop. Men jag tror faktiskt att de har det ganska mysigt och bra där nere i sanden i sina små hundfamiljer.
Planerar Du en resa till Goa? Jag hjälper gärna till att svara på frågor och komma med förslag, bara att lämna en kommentar nedan så lovar jag att svara!
Fakta: Högsäsongen här i Goa pågår från slutet av oktober fram tills mars.
Vill du veta mer om Angela? Klart du vill! Här finns en intervju med henne.