Labradorer försöksdjur vid Göteborgs universitet

Hundarna utsätts för ett försök med tandimplantat på universitetets laboratorium för experimentell biomedicin, EBM, skriver Aftonbladet. Labradorerna får testa hur tandimplantat orsakar inflammation och nedbrytning av ben och efter att 35 procent av deras tänder dragits ut avlivas hunden.

Laboratoriets försök med tandimplantat på hundar har pågått i flera omgångar sedan 2012. Enligt universitetetsansökan går det inte att göra liknande studier på människor. Ansökan godkändes av Göteborgs djurförsöksetiska nämnd, med motiveringen att ”försökets betydelse uppväger lidandet för djuren”.

Djurrättsalliansens namninsamling

Universitetet säger i en skriftlig kommentar att man testar implantaten på hundar eftersom deras käkar och mikroflora är lik människans. De menar även att de gör allt för att se till så att hundarna inte lider. I nuläget finns de sex labradorerna Venus, Milia, Mimosa, Luna, Lotus och Zuri på Göteborgs universitet. Dessa försöker nu organisationen Djurrättsalliansen rädda livet på och omplacera i nya hem. Djurrättsalliansens namninsamling fick in 10 000 underskrifter på bara ett dygn. Länk till namninsamlingen finns längst ned i texten.

Härliga Hund tog kontakt med Margareta Gustafsson Kubista, pressansvarig kommunikatör vid Göteborgs universitet, och detta fick vi till svar:

Varför gör ni försök på hundar?

Vi testar tandimplantat på hundar eftersom deras käkar och mikroflora i munnen är lik människans. Eftersom tandlossningssjukdomar är ett stort hälsoproblem är det viktigt få fram bra och fungerande implantat som kommer att göra stor skillnad i många människors liv.

Hur har hundarna det hos er?

Hundarna går i grupp och är inte ensamma. De rastas regelbundet och är ute varje dag. Personalen lägger mycket tid på att umgås med hundarna och sysselsätter dem med agilityträning och andra aktiviteter. Hundarna sover på upphöjda liggplatser. Eventuell sjukdom eller skada tas på största allvar och hunden får behandling av en av Göteborgs universitets veterinärer som också finns i beredskap dygnet runt.

Varför testar ni inte på människor istället?

I de fall prover eller vävnad från människor kan användas så görs det. Djurförsök används till exempel fortfarande när det gäller forskning kring samspelet mellan olika organ i en levande kropp och hur de påverkar varandra i friskt och sjukt tillstånd. Riskerna att testa direkt på människor anses vara alldeles för stora, och det är förbjudet i både svensk och internationell lag. Det finns flera drivkrafter för att söka andra alternativ till djurförsök.

Varför måste hundarna avlivas efteråt? Kan de inte adopteras?

Vi avlivar djuren för att ta hand om vävnad och blod för vidare analyser som ger nödvändlig information. Vi måste till exempel undersöka vävnaden för att bedöma hur implantatet har läkt in och hur det påverka omgivande vävnader. Dessa undersökningar går inte att göra på levande djur.

Djur som verkar ha ont eller lida, och som vi inte kan hjälpa på annat sätt, kan tas ut ur ett pågående försök och avlivas. Avlivningen sker på ett sådant sätt att djuren inte lider – de sövs och vaknar inte upp igen.

Lider hundarna?

Vi gör allt för att förhindra smärta och lidande, till exempel ger vi hundarna smärtlindrande medel efter ingrepp som kan orsaka smärta.

Vad görs för att hitta alternativ till djurförsök?

Djurförsök får bara användas när inga alternativa metoder finns tillgängliga. Det pågår ett aktivt arbete att förfina försöken för att djuren ska påverkas mindre, för att minska antalet djur som används och för att helt ersätta djurförsök. Den så kallade 3R-principen (Refine, Reduce, Replace) är en viktig grundbult för alla djurförsök i Sverige. Djurförsök är dyra, tidskrävande och komplicerade att genomföra och används bara där det är absolut nödvändigt.

Varför används djurförsök, det finns ju alternativ?

Så långt som det är möjligt används inte djurförsök. Större delen av den medicinska forskningen vid Göteborgs universitet utförs i provrör eller med hjälp av cellodlingsteknik. Djurförsök används där det idag inte finns några alternativ, framför allt inom biomedicinsk och naturvetenskaplig forskning. Syftet kan vara att ta fram nya läkemedel, nya behandlingsmetoder eller att öka vår grundläggande kunskap. Levande varelser är så komplexa att detta i nuläget inte kan göras helt utan djurförsök.

Det finns en stark vilja att minska djurförsöken genom att ersätta dessa med andra metoder. Vetenskapsrådet, som är den viktigaste forskningsfinansiären i Sverige, har till exempel ett särskilt anslag till forskning som tar fram forskningsmetoder som kan ersätta, minska eller förfina djurförsök, enligt den så kallade 3R-principen.

Vilka regler gäller för djurförsök?

Djurförsök är en verksamhet som är strikt reglerad och som lyder under svenska lagar och EU-lagar om djurskydd. Djurförsök får bara användas när inga alternativa metoder finns tillgängliga. För att få utföra djurförsök i Sverige måste forskaren först ansöka om tillstånd hos en djurförsöksetisk nämnd, som gör en etisk prövning av försöket.

Ordföranden och vice ordföranden i dessa nämnder är jurister. Av de tolv övriga ledamöterna är ena hälften forskare, försöksdjurstekniker eller försöksdjurspersonal, medan den andra hälften består av lekmän. Några av dessa kommer från djurskyddsorganisationer.

Djurrättsalliansens namninsamling:

Hjälp oss rädda hundarna som utsätts för djurförsök på Göteborgs universitet