"Jag har aldrig haft en så lydig hund"
En mycket ståtlig dam kommer ilande med matte på Torsgatan i Stockholm. Härliga Hund hugger direkt. Och får en kort pratstund med Helene Forsback och den ståtliga grand danois-tiken Selma, 6 år.
Hallå där, vart är ni på väg?
– Vi ska hem och äta lunch. Jag bor i krokarna och jobbar på Barnskospecialisten på S:t Eriksgatan. Och Selma är alltid med mig på jobbet.
Men blir inte barnen rädda för henne?
– Nej, hon är mer rädd för barnen. Hon håller sig mest i köket eller ett rum bakom butiken, men så att hon ändå ser ut och har koll. Eller så är hon nere i källaren där hon kan röra sig fritt. Men hon vet när klockan är sex och kunderna är ute, och då kan hon gå ut i butiken.
Du köpte henne som valp?
– Ja, jag hämtade henne när hon var 8 veckor. Selma är min tredje grandis, en fantastisk hund. Hon är känd i hela Vasastan. Alla vet att jag har en grand danois. Men det är nog inte alla som fattat att jag är inne på min tredje hund. Men min förra var svart och min första var blå som Selma.
Så grand danois är din ras?
– Ja, det är de vackraste hundarna. De coolaste. Jag kan inte tänka mig något annat. De är personliga, fast det säger väl alla om sina raser. Och ruskigt lojala och vänliga men ändå med drag i.
Men dras inte rasen med problem, de är ju så stora?
– Det kan de säkert göra, men jag är som sagt inne på min tredje och jag har aldrig haft skador på mina hundar. Har liksom aldrig utnyttjat försäkringarna. Så jag har varit lyckligt lottad och bara haft friska hundar. Men så har de också fått väldigt mycket motion. Jag cyklar med Selma i lagom tempo och är ute otroligt mycket.
Vad skiljer Selma från dina tidigare hundar?
– Hon är den mest lättlärda jag någonsin har haft, kanske just för att hon är min tredje.
Vad lär du henne?
– Vardagslydnad och lite annat. Jag tränar Selma med klicker. Av en händelse stötte jag på en instruktör, en privattränare, som visade mig hur jag skulle klicka. Jag fick fem sex tillfällen med henne och nu kör vi varje dag hemma. Jag har aldrig haft en lydigare hund.
Anledningen till att jag inte har henne lös nu är dels för att man inte får ha det här, dels för att många blir rädda, så det är av respekt för andra människor. Men hon skulle aldrig dra i väg till andra hundar eller göra något som hon inte får.
Hon verkar väldigt cool?
– Hon är väldigt cool, men det är ett otroligt drag i henne också. Vi är ofta i Stora skuggan där hon springer mycket och kan vara lös. Jag tror att det är extra viktigt att stora hundar får ordentligt med motion.
Har du blivit en bättre människa sedan du skaffade hund?
– Ja, jag blir mer ödmjuk inför andra människor och deras djur. Sedan blir man ju en sundare människa också. Och social, det är du så illa tvungen att vara, framför allt när du har en sådan här stor hund. Det är många som stannar en och frågar hur stor hunden är och hur mycket den äter och sådant.
Så hur mycket äter Selma då?
– Hon har fri tillgång till mat, så hon har alltid mycket mat framme. Men 18 kilo räcker i drygt fyra veckor, så hon äter inte mycket. Går hon upp i vikt beror det på att jag motionerat henne för lite. Men nu är hon rätt perfekt. Ibland äter hon jättemycket och ibland äter hon ingenting på ett dygn. Det bestämmer hon själv. För oss funkar det superbra.