Hunden Chico gjorde Karin till löpare

Allt började någon gång under 2012 med att Karin såg en annons i ett nummer av Härliga hund om loppet Hundlöpet.

– Det där ska jag och Chico springa nästa år, sa Karin till sin man, som inte trodde att hon menade allvar.

Karin själv medger att hon inte var någon större löpare på den tiden, så det var kanske inte så konstigt att ingen i familjen riktigt trodde på att hon skulle börja springa ihop med Chico. Men tanken på att springa tillsammans med Chico kunde Karin inte skaka av sig och de började träna tillsammans. Hösten 2013 sprang Karin och Chico sitt första Hundlöpet på Lidingö och sedan dess har de sprungit det varje år.

– Chico var tydligen det som krävdes för att jag skulle tycka det var kul med löpning. Plötsligt hade jag sällskap och någon som, trots väder och vind, alltid ville springa. Jag kan ju inte bara strunta i löprundan för att det regnar eller är kallt när jag vet hur mycket Chico älskar att springa, säger Karin.

Ja, nog älskar kromfohrländern Chico att springa alltid. Han anpassar farten efter matte, även om han ibland otåligt vänder sig om ifall han tycker att hon maskar för mycket. Det bästa Chico vet är när han får sträcka ut ordentligt, och när matte säger ”Spring som Mo Farah, Chico” är allt som syns av Chico ett brunvitt streck med öron som fladdrar i vinden. Mo Farah är den brittiske långdistanslöparen som alltid tycks ha krafter kvar till slutet för en rejäl spurt. Kanske kunde Chico ge honom en match.

Karin och Chico älskar att springa Hundlöpet, och de försöker hela tiden att förbättra sitt personbästa. Efter loppet vilar de ut och har en härlig picknick tillsammans. Karin berättar att det faktum att de kan springa ett lopp tillsammans är en sporre för att fortsätta träna.

– Så fem år senare är jag en person som ser fram emot joggingrundan och springer fem kilometer tre gånger i veckan. Vem hade väl kunnat tro det? Men hade jag inte haft Chico, så hade det nog inte blivit så. Då kanske jag suttit kvar i soffan än i dag, säger Karin.