Hon adopterade gatuhundar från Goa
Annika har hjälpt gatuhundar i Goa sedan 2008 och valde att öppna sitt hem i Sverige åt två av de små valpar hon varit med och räddat. Idag bor Ghandi och Mira i ett tryggt, kärleksfullt hem i Stockholm istället för på dammiga vägar i ett varmt Indien.Men hur går det egentligen till att ta hem en hund hela vägen från Indien och hur acklimatiserar de sig i kylan? Nedan kan du läsa en intervju med Annika Noreé om hennes erfarenheter och upplevelser kring en adoption.
Hur kommer det sig att du valde att adoptera hund från Goa?
Jag har hjälpt jättemånga gathundar på plats i Goa sedan 2008. Jag älskar dem alla för deras mod, intelligens och lojalitet. Hade aldrig tänkt att ta hem någon – de är rätt vilda och livliga. Men min Gandhi och hans lillebror räddade jag livet på när de var bara några dagar gamla. När lillebror dog och Gandhi skulle adopteras till Holland tänkte jag att naej det är klart att min lille kille ska få komma hem. Och min lilla Mira lovade jag ett hem bara hon överlevde valpsjukan hon hade när jag träffade henne. Gandhi fyller tre och Mira två. Båda är kastrerade, vilket gäller som krav vid adoption.
Hur lång tid tog det från de att du valt ut hund tills att den anlände Sverige?
Med Gandhi tog det bara två månader. Men då har jag en fantastisk holländsk väninna i Goa som hade tagit hand om honom och redan förberett adoptionen under fyra månader. Hon har en organisation som hjälper gatuhundar i Goa och samarbetar med en organisation som adopterar bort hundar i Holland. Med Mira tog det också ungefär ett halvår. Det tar lite tid att få hjälp med allt det praktiska, som blodprov, vaccinationer, veterinärbesök, hundpass och flygbiljetter.
Hur gammal var hundarna när ni möttes första gången?
Gandhi var bara två-tre dagar. Jag födde upp honom på nappflaska och minns när han öppnade ögonen första gången. Det var ett magiskt ögonblick. Mira var knappt en månad. Och döende i valpsjuka. (Fyra av hennes syskon dog. Två lever i dag i Holland.)
Vad kostade adoptionen totalt?
För Gandhi betalade jag cirka 6 000 kronor, för Mira närmare 15 000 kronor. Men Gandhi hämtade jag i Holland och Mira i Indien. Själva adoptionen kostade inte mer än 2 500 kronor. Det var framför allt flygbiljetterna (inklusive mina egna) som kostade.
Stötte du på några problem när du skulle få hem hundarna?
Inga med Gandhi. Ingen tittade ens i hans pass på Arlanda. Det var lite krångligare med Mira, som bland annat var tvungen att åka själv till Doha, Qatar, en dag före mig.
Hur har dom det i kalla Sverige under vintern, acklimatiserade de sig snabbt?
De har det jättebra. De är barnsligt förtjusta i snön och fann sig snabbt till rätta. Gandhi har fått en mycket tjockare päls sedan han kom hit. Mira hämtade jag ett år senare. Hon behöver ett varmt täcke. Gandhi vill gå kurser hela tiden (tror att alla bussar går till ”skolan”) och Mira är en naturbegåvning när det gäller ”personsök”. Och så älskar de varandra.
Måste man besöka Goa personligen för att kunna adoptera hund därifrån?
Nej, men det är absolut värt att göra det. Om inte annat för hundarnas skull. Men för själva adoptionen underlättar kontakter med någon på plats. Vidare information finns på www.jordbruksverket.se och hos flygbolagen.
Kan du rekommendera att adoptera hund från Goa?
Absolut – de är fantastiska hundar! Liknar inga andra. Så många av dem dör annars på gatorna på de mest plågsamma sätt. Så du får inte bara en livskamrat utan gör samtidigt en god gärning!
Är Du intresserad av att rädda ett liv genom att adoptera en gatuhund från Goa? Kontakta mig, Angela, via mail (skoldenheim@hotmail.com) så sätter jag dig kontakt med några som kan hjälpa till!
Trevlig Lucia till Er alla och ett stort, stort tack till Annika Noreé för alla fina bilder på hennes goanska adoptivhundar.