Fear free ger trygga patienter
Valpen Hedda går nyfiket fram till fear free-certifierade veterinären Birgitta Kårleman, slukar godisbitarna ur hennes hand och medan vaccinet sprutas in fortsätter godiskalaset hos husse.Vid Djurläkarn i Orsa praktiseras metoder som strävar efter trygga, lugna och glada patienter.– Varje djur är en individ som jag läser av i stunden, säger Birgitta Kårleman.
Tolv veckor gamla Hedda tittar sig nyfiket omkring i mottagningsrummet och riktar sedan all sin uppmärksamhet mot veterinären Birgitta Kårleman som sitter lugnt med benen i kors på golvet. Det är första besöket här och dags för en vaccinspruta.
Pointervalpen går glatt fram och hälsar och slukar glupskt alla godbitar som bjuds. Hon ser nyfiket på när vaccinsprutan fylls medan husse sitter tryggt och nära på en stol intill.
När det är dags för injicering matar husse Hedda med godbitar och i de oskyldiga valpögonen finns inte ett spår av rädsla eller smärta.
– Blir valpen rädd och spänner sig då känns nålsticket mer, säger Birgitta Kårleman.
Förebygger och lindrar stress
Birgitta jobbar hos Djurläkarn i Orsa och är inne på sitt andra år som fear free-certifierad veterinär.
”Fear free” är en organisation som startades i USA 2016 och utbildar veterinärer, instruktörer och personal på hundhem i att förebygga och lindra stress och oro hos djuren. Det finns även gratiskurser tillgängliga online på deras hemsida: fearfreepets.com.
– Jag försöker, om möjligt, att göra veterinärbesöket till en trevlig stund för patienten och dess ägare, säger Birgitta Kårleman.
Såg att många djur blev stressade
Metoderna är inget nytt för Birgitta som var färdigutbildad veterinär 1988 och redan då kände att viss hantering som lärdes ut inte var så djurvänlig, som att hålla fast hunden hårt vid kloklippning.
– Jag såg att djuren blev stressade och det kändes inte bra. Så jag försökte hitta andra vägar.
Det föll sig naturligt att se till individen och jobba på ett lugnande sätt utifrån vad djuret behövde, och för lite mer än ett år sedan stötte hon på fear free på internet.
– Jag tänkte: ”Jaha det finns någon som har studerat på det här. Som har gått in på djupet. Det här vill jag längre in i”, säger Birgitta och fortsätter:
– Jag upptäckte att vi (Djurläkarn i Orsa reds anmärkning) gjorde redan en hel del av de här sakerna. Det är ett fungerande sätt att jobba på. Det är inte så konstigt.
Fått tips och verktyg
Genom kurserna har hon fått många nya små tips och verktyg som tillsammans gör en stor påverkan.
– En så enkel sak som att spraya ”Feliway”, lugnande fermoner, direkt på kläderna. Vi har det redan i rummen, men jag hade inte tänkt på att spraya det på arbetskläderna. Det är en sådan liten grej som gör så stor skillnad.
Birgitta sitter ofta på golvet för att vara på djurets nivå.
– Varje djur är en individ som jag läser av i stunden. Jag behandlar den inte som en ras eller sjukdom. Man måste se vad djuret säger. Är det stressat eller har ont?
Hur ser du vad djuret säger?
– Jag tittar på hela hundens beteende. Hur håller den kroppen? Var har den sitt fokus? Ansiktsuttryck. Hur reagerar den? Till exempel om en annan hund skäller till, hur reagerar den då? Hur reagerar den om jag rör mig? Går den till matte eller från matte? Skyddar den en speciell del av kroppen? Är den stel i kroppen? Är den alldeles stel i kroppen så finns det också risk för att den kommer att försvara sig.
Hur bemöter du stressade djur?
– Jag försöker att inte göra flera jobbiga saker vid ett och samma tillfälle. Man kan dela upp det på två tillfällen istället. Eller lägga in ett extra besök där de bara får komma och säga hej, vägas och sedan gå igen eller bara komma förbi och sitta i väntrummet en liten stund.
Djuren får tid att själva komma fram och hälsa. Om de vill ha, och det inte finns några medicinska orsaker som sätter stopp, så får de mycket godis. Genom att bygga upp ett förtroende så får Birgitta igen investeringen.
– Man spar tid med fear free. Det här sättet gör att djuren blir lugnare. Vid några besök så tar det lite längre tid. Men i framtiden kan man titta på djuret utan att ge lugnande eller så. Man vinner tid.
Har du något extra varmt minne från ett bra besök?
– Jag hade en valpkull som var lite rädda. Då satte jag mig på golvet och gjorde allt där. Genom att låta dem vara i grupp och ge dem tid så gick de från att vara stela och rädda till att sova vid sidan om mig. De sprang och härjade medan de blev besiktade, vaccinerade och chippade. Sedan dråsade de ihop och somnade.
Författare
För en tid sedan släppte Birgitta Kårleman boken ”Älskade gamla jycke”. En bok fylld med tips om vad man kan göra och vad man kan tänka på för att ge hunden ett så bra liv det går ända in i slutet. Förebyggande, med information och hjälpmedel, och med betoning på vikten att göra sådant hunden älskar.
– Många överbeskyddar sina gamla hundar. Man kan lära gamla hundar sitta och de kan behöva äventyr. Vi behöver stärka livsviljan.
Boken är dedikerad till hennes bortgångne bearded collie Indra. Birgitta började betrakta henne som gammal och skör vid 10 års ålder. Inom loppet av ett år hade Indra blivit jättegammal. Då vaknade Birgitta upp och ställde sig frågan: ”Vad håller jag på med?”. Med en helt ny attityd så hittade de på massa roliga saker tillsammans.
– Vi gjorde saker som hon älskade. Vi gjorde en road-trip där Indra fick gå ut och nosa och kissa och upptäcka nya ställen. Oj vad ung hon blev av det. Det kändes som om hon blivit två år yngre när vi kom hem.
Idag har Birgitta hunden Mystery. En glad och nyfiken dam, med stor integritet. Med en matte som verkligen lyssnar till djuren så är det givna svaret på frågan om Mystery och hon kan gå ut på bryggan för fotografering: ”Ja, om hon vill. Det får vi se.”
Text och foto: Mickan Palmqvist