Experten: Tecken på inre stress hos hunden

Experten: Tecken på inre stress hos hunden

Din hund får syn på grannkatten på andra sidan staketet, han rusar mot spjälorna, tvärnitar fullt medveten om att det inte kommer gå. Frustrerade skall ekar för att sedan tystna. Jycken gräver nu intensivt mot staketets kant. Nästa dag händer samma sak, men istället för att gräva börjar han klia sig. Dagarna går och situationen upprepar sig. Med tiden börjar jycken jaga sin svans, i andra sammanhang, utan att katten ens syns till. Vad händer? Tre olika saker sker som exemplifierar tre begrepp inom etologin. Vi reder ut i röran.

Hundar kan ta till målmedvetna beteenden, falla in i överslagshandlingar och överflödeshandlingar. Det förstnämnda är ett klart sinne som strategiskt försöker lösa ett problem. De två sista är spunna ur en inre stress.

MÅLMEDVETNA BETEENDEN

Låt oss börja med grävandet. Jycken i exemplet lyckas håll huvudet på skaft. Stressen har inte tagit över helt än. Motivationen att jaga efter katten är stark och hundar är problemlösare. Att gräva sig ut känns som en bra idé. När det inte lyckas växer dock frustrationen. Stressen kommer ackumulera över tid om hunden fortsätter utsättas för situationen. Att vänja sig står inte på tur då instinkten är stark och katten som triggar dyker upp sporadiskt och dessutom springer. Hundar är rovdjur och vissa är så klart högmotiverade att jaga.

ÖVERSLAGSHANDLINGAR

När hunden insett att det inte går att gräva sig ut, ökar stressen. Det frenetiska kliandet är en överslagshandling. Hunden står i en konfliktsituation mellan motstridiga stimuli, motivationen att jaga efter katten och staketet som förhindrar det. Viljan kan inte fullföljas och istället tar energin en tillsynes ologisk riktning och resulterar i ett helt annat beteende. Vi människor kan börja rätta till våra kläder i en konfliktsituation av samma anledning. En överslagshandling triggas alltid av ett yttre stimuli, men har inget mål.

Överslagshandlingar kan även te sig mer logiska, som omriktade beteenden. Ponera en reaktiv hund som vill kasta sig över en annan hund men hindras av kopplet och istället hugger tiken matte i benet. Vi människor kan slå näven i bordet när vi grälar med någon vi är arga på men inte vill slå. Ett förhindrat utlopp leder till att den tänkta handlingen omriktas mot något annat.

Vissa överslagshandlingar har evolutionen sparat på, då de inneburit en smart strategi. En ologisk handling har fått ett överlevnadsvärde. Vanligtvis är det beteendet som lyckats avstyra konflikter, slagsmål och därmed risk för skador eller död. Att nosa i marken vid ett spänt möte är en handling som troligtvis var en överslagshandling från början, men nu ses som en lugnande signal, då effekten är att den andra hunden sansar sig och också nosar i marken. Det finns en kommunikation i det som varit gynnsamt och dämpat läget och därmed stressen. Alla överslagshandlingar kan dock inte göra den resan då det inte har någon fördelaktig effekt, som kliandet.

ÖVERFLÖDESHANDLING

Svansjagandet då? Hunden i inledningen jagade slutligen sin svans i andra sammanhang, utan att katten var närvarande. Man kan först tro att företeelserna inte har med varandra att göra. Men det kan de absolut ha. För detta är en överflödeshandling. Överflödeshandlingar uttrycks när en inre motivation är oerhört stark utan att få ett adekvat utlopp. Beteendebehovet riktas om mot ett annat stimuli (än katten), svansen. Hunden får utlopp för ett jaktligt beteende men målet är verkligen inte naturligt eller sunt. Det finns en frustration även bakom överflödeshandlingar. Ett annat exempel är en hanhund som juckar på soffkuddarna när grannens tik löper. En överflödeshandling triggas inte av ett direkt yttre stimuli utan utförs då ett inre behov kokar över.

VAD BÖR MAN GÖRA OCH INTE GÖRA

Att avleda överslagshandlingar eller överflödeshandlingar kan fungera för stunden men är ingen långsiktig lösning. Har du otur övas en beteendekedja in: jaga svansen, husse kommer med tuggben eller springa i åttor i hundgården, matte hämtar kopplet. Att träna in ett kontraproduktivt beteende, som att hunden hoppar upp på en sten eller utför ett trick när hundmötet som triggar nalkas är även det, enbart ett sätt att öva in ett önskvärt utlopp som hindrar utfallet. Läget är dock inte löst på djupet. Man kan tysta för stunden på detta vis i akuta lägen, men man bör veta att det är det enda man gör.

Att ignorera överflödes-/överslagshandlingar kommer heller inte hjälpa, då dessa handlingar ofta är självförstärkande. Hunden mår mindre dåligt av att få utföra dem och därför kommer jycken fortsätta oavsett om du står med ryggen till och låtsas som att det regnar. Om du bryr dig eller inte påverkar inte hundens motivation att utföra handlingen. Detsamma gäller olika sätt att bryta snurrande, svansjagande eller kliandet med ett högt ljud, en stråle vatten eller stamp i marken. Hunden kanske avbryts för stunden, men det är också det enda som sker. Även om du guidar in hunden i ett önskvärt beteende efteråt, så har inte orsaken bakom stresspådraget förändrats.

LÅNGSIKTIG LÖSNING

Den långsiktiga lösningen ligger i att uppfylla hundens uppdämda behov eller tillrättalägga omgivningen så hunden inte triggas. Är rädslor, osäkerhet eller ilska orsaken bakom överslagen behöver känslorna adresseras och beteendeterapi sättas in så att hunden får hjälp att känna annorlunda. Man behöver alltså förekomma och ha koll på sin hunds stresshink så den inte är fylld till toppen redo att skvalpa över. Jycken behöver också få öva på bra stresshanteringstekniker.

Om en hund uppvisar överflödes-/överslagshandlingar ofta tyder det på långvarig och hög stress. Detta kan utvecklas till tvångshandlingar och slutligen stereotypier. En stereotypi är när hunden utför dessa handlingar repetitivt, nästan ritualistiskt, under en stor del av sin vakna tid och utan märkbar trigger. Det är ett mycket allvarligt tillstånd. En psykisk ohälsa har blivit en psykisk störning. Därför bör vi ta överslagshandlingar på allvar och alltid hjälpa en hund med de bakomliggande orsakerna som får det att koka över.

Notera:

Tomgångshandlingar är något snarlikt och även de kan resultera i tvångshandlingar. En tomgångshandling är ett instinktivt och naturligt beteende som hunden utför ur tomma intet helt utan att triggas. Ett exempel är hundar som bäddar i luften i brist på bäddmaterial i korgen, eller hundar som gräver ner sitt tuggben och för nosen över gömman som om de öser över jord, trots att där inte finns någon.
Dessa avvikande beteenden kommer ur behovet att få bete sig naturligt. Därför är berikning en viktig del av hundhållningen. Ett annat exempel är hundar som vankar i åttor i hundgården vid brist på motion.
Att vandra är ett beteendebehov hos hund och om det inte tillgodoses kan tomgångshandlingar ta vid. Utanför gallret finns friheten som är ouppnåelig, den lockar men går inte att komma åt. Önskan om att få röra sig blir till sorgliga åttor. Även detta kan utvecklas till stereotypier som tyder om kraftig psykisk ohälsa.

Text: Caroline Alupo. Foto: Getty Images. Caroline är etolog, hundpsykolog och hundinstruktör. www.carolinealupo.se