Experten: Parterapi för hundar

Flockfejder kan börja av flera orsaker. I vissa fall handlar det om en valp som får härja loss på en äldre hunds bekostnad. Vi medmänniskor har missat att ha regler i leken och frustrationen hos den gamle är ett faktum. När valpen sedan når könsmognad och kanske vågar svara upp på den slutliga tillsägelsen ryker pälstussarna. I andra fall är det konkurrens om resurser/ mat som triggat kaoset. Ett slagsmål över ett märgben kan vara startskottet på flera fighter då upplevelsen skapar rädslor, förväntningar på fler bråk. Vissa hundar tar det säkra före det osäkra och biter skarpt ifrån för ”minsta lilla” i minnet av tidigare bråk.

Hormoner och personkemi

Hundar kan bli ilskna på varandra utan synbar orsak. Smärta eller sjukdom kan ligga till grund. Hormoner och könsmognad kan skapa slitningar mellan hundar av samma kön, en naturlig konkurrens om parning är då drivkraften bakom gruff. Och ibland är det så enkelt och svårt att det ”bara” handlar om personkemi. Vissa hundar tycker helt enkelt inte om varandra, precis som vi inte tycker om alla människor.

Reglera samspelet

Vi kan behöva gå in och reglera samspelet, pausa den ivriga, ge den äldre utrymme och vila. Notoriska slagskämpar kan av säkerhetsskäl behöva munkorg i perioder medan man åtgärdar orsaken bakom utbrotten. En del jyckar ska inte äta bredvid varandra utan utfodras i separata rum. De bör kanske tilltalas innan godis/tuggben rättvist delas ut ”Fido här är ditt”, ”Bruno varsågod”, smaskandet bör sedan övervakas. Om någon försöker snatta går man in och stoppar.

Här nedan får du 12 tips, som du bör genomföra i nummerordning, på hur du kan få dina hundar samspelta igen.

Vad kan jag göra?

LÖSNINGARNA BEROR PÅ VARFÖR BETEENDET UPPKOMMIT

1. Skapa en harmonisk och säker vardag

Gör det omöjligt för hundarna att göra varandra fysiskt eller psykiskt illa. Om de slagits finns ofta rädsla, hos någon eller båda, som kan hålla liv i en gammal konflikt länge. Steg ett är därför att sära på dem, kompostgaller och uppdelad tomt. Enskilda promenader kan vara ett utgångsläge. Återskapa trygghet, hundarna ska få äta i fred, gosa med husse på egen hand och inte hotas av den andre på promenaden. Efter denna åtgärd lutar sig vissa tillbaka. Men detta är inte en lösning för en harmonisk vardag i längden då fienden finns på andra sidan gallret. Känslan ”fiende” behöver vi lägga tid på att förändra.

2. Försäkra dig om att båda hundarna är fysiskt friska

Skada eller sjukdom är vanliga orsaker bakom aggression. Av etiska skäl bör vi alltid utesluta eller åtgärda det innan vi försöker ändra på hundars känslor och beteenden.

3. Se till att hundarna är i psykisk balans

Är någon av hundarna understimulerad, har negativa erfarenheter som färgar, dålig självkänsla, kontrollbehov eller liknande bör det lösas först och främst. En hund behöver må bra i sig själva innan han kan vara en sund vän.

4. Skapa en målbild och en tidsram

Hur vill du att hundarna ska ha det tillsammans? Är din vision realistisk utifrån hundarnas konflikt = hur länge har det pågått och vilka skador har de orsakat varandra? Ibland behöver målbilden justeras. Sätt en deadline med delmål. Lägg gärna in notiser i kalendern som påminner om nästa steg, det för processen framåt.

5. Hitta en bra känsla, tro på vad du gör

Är du velande och orolig kommer det att smitta av sig på hundarna. Har du svårt att släppa det som varit, bearbeta, skriv ner det jobbiga, bränn upp pappret och gå vidare. Glädje, tydlighet, framåt-tänk och ett jä-lar anamma hör hemma här. Blicka framåt! Skriv även ner hur du vill att hundarna ska må och vara, sätt den lappen på kylen och programmera ditt inre med den bilden.

6. För hundar är rättvisa viktigt

Sudda ut hierarkiska turordningar baserade på ålder eller annat trams. De teorierna hör det förgångna till. Var istället noga med att alla få sitt rättvist: mat, godis, tuggben, promenader, lek och umgänge, den ena efter den andra. Säg hundarnas namn, peka på och titta på dem innan de exempelvis får sin godbit. Ta undan godishanden om ”fel” hund försöker roffa åt sig, sätt jycken vänlig vid sidan av och vänd dig åter till hunden du tänkt interagera med. Ha även dubbel uppsättning av exempelvis aktiveringsleksaker så att hundarna inte känner ”han leker med min leksak”.

7. Lugn och ro-hormonet oxytocin gynnar anknytning

Ha en bädd med filt åt vardera hund. Ge hundarna taktilmassage, cirka 15 minuter varje kväll. När det är massagedags byter du deras filtar. Ta med dig hund Xs filt till hund Ys bädd, sätt dig i/vid bädden och kalla till dig hund Y (hund X är kvar i sitt ”rum”), massera hund Y och frisätt därmed massa oxytocin i hans kropp, sinnesstämningen associeras med hund Xs doft som indirekt innebär en anknytning. Gör sen samma sak med hund X med hund Ys filt närvarande. När det hela är klart lägger du tillbaka filtarna så att de doftar av rätt hund inför nästa kvälls massage. Att hundarna associerar varandras doft med den fysiologiska reaktionen massagen alstrar i kroppen är syftet.

8. Gör så att hundarna associerar varandra med glädje

Hund X ska känna: ”Ja nu kommer hund Y, nu får jag göra något skoj!” I praktiken kan det innebära att du lägger ett spår med hund X, hans doft och din blir liggande längst marken, i slutet placerar ni hund Ys favoritgodis eller leksak. Du tar sedan hund Y i lina och sele och låter honom spåra fram till sin skatt. Vänd på smeten, nu är det hund Xs tur att spåra hund Ys doft. Hundar älskar spårarbete och denna form gör underverk för relationen.

9. Samarbete sammansvetsar

Träna hundarna att dra i ett rep, kampa med en snörstump och lägg på signalen ”dra” när hunden greppar och drar i repändan. När beteendet är en medveten handling knyter du fast en tom mjölkkartong i andra änden av repet. Kartongen fylls med snask och slängs över soffryggen, bara repändan ligger synlig. Be sedan hund X att dra fram kartongen via repet, peppa och beröm. När kartongen är framme tackar du och byter kartongen mot en godbit, skatten ges sedan till hund Y som tittat på. Hund X får gärna äta godis eller träna något med dig medan hund Y öppnar sin present. Sen är det omvänd ordning på aktiviteten, hund Y får dra fram en present åt hund X. Samarbete skapar vi-känsla och generositet och är en bra start på en vänskap.

10. En gemensam fiende sammansvetsar

Rigga upp ”spöket” likt mentaltestet. Ett lakan fäst i en spårlina som slängts över en trädgren kan räcka. Be en kompis sitta dold bakom trädet medan du kommer strosande med hundarna. När ni är på lagom avstånd (hundarna ska inte skrämmas, bara reagera) dras skynket sakta upp med hjälp av linan. Voov, vooov, voov! Låt hundarna skälla i gemenskap mot målet, sätt dig på huk emellan dem. ”Aj då, fasligt vad kymigt, bäst att ni reder ut det där tillsammans… Buss på!” Led fram hundarna, ge dem möjlighet (koppellängd) att kunna backa, gå fram i individuell takt och vilja. Låt den modigare ta ledningen, guida den med självbevarelsedrift. Låt dem slita och dra i lakanet och flina över läget. Att våga mera för att man är två gör duon stark.

En del tror att detta kan skapa otyglade hundar som gör utfall på promenaderna, men nej, hundar kan skilja på blåställ med halm i och folk på stan. Men självklart, har dina hundar utöver sin osämja en tendens att göra utfall på promenaderna, skippa detta. Läs däremot punkt 3 igen, du borde lösa orsaken bakom utfallen i första hand.

11. Härma varandra leder till gemenskap

”Do as I do–träning” kan användas hundar emellan. Låt hund X vara visare och belöna hund Y för att han härmar Xs beteende efter att ”Gör-signal” getts.

12. När ovanstående är genomfört

När ovanstående ärgenomfört på en regelbunden basis och hundarna börjat tittar efter varandra med avspänd kroppshållning och nyfikenhet kan det vara dags för minutkorta socialiseringspass under övervakning och uppsikt. Gärna utomhus eftersom stora ytor, trånga lägen ökar risken för sammandrabbning. Välj en intressant miljö, låt dofter och intryck, nosande och strosande vara huvudattraktionen istället för den andra hunden. Avbryt umgänget om någon dominerar eller skapar en laddad stämning på annat vis. Har hundarna bitit varandra tidigare kan en munkorg på en eller båda hundar vara bra av säkerhetsskäl till en början, kanske främst för att stilla din egen oro. Men obs! Hundar kan skada varandra även i munkorg, så förlita dig inte helt på den.

Kronologin i denna behandlingsplan är viktig. Börjar vi i steg 12 har hundarna inga förutsättningar för att omvärdera sina känslor och sin relation.

MEN OM INGET HJÄLPER?

Om tiden går och hundarnas agg fortsätter och om de dessutom far illa av samlivet kan en omplacering av en av dem vara det enda rätta. Att leva under hot och rädsla från någon i samma hus, dag in och dag ut, tär. För den utsatta hundens skull kan ett nytt hem vara den snällaste lösningen även om vårt hjärta må gå itu.

Text: Caroline Alupo. Foto: Getty Images.
Caroline är etolog, hundpsykolog och hundinstruktör.
www.carolinealupo.se