Experten: När nosandet tar över promenaden

Den tänkta motionsrundan tenderar med detta beteende att bli en sävlig start- och stoppvandring som frustrerar om syftet är att komma någonvart. Så låt oss titta närmare på hundars behov av att nosa och lösa problemet med upphackade promenader.

Det finns som alltid flera orsaker bakom hundars dammsugande av jordskorpan. Den primära är att luktsinnet är deras främsta sinne. Hundar kommunicerar via dofter, lämnar markeringar och på så vis budskap efter sig längs med vägen i kommunikativt syfte och läser samtidigt av vad andra lämnat. Det finns massor med information i kissfläckar om man är hund. Din jycke kan analysera vem som varit på platsen, ålder, ras, kön, humör, hälsostatus med mera. Det är fantastiskt vad de får med sig bara av att nosa där en annan hund kissat, bajsat eller sprätt. Att i lugn och ro få ta in all denna information skapar trygghet. Bor man som hund i ett kvarter där jycke A, B, C & D vanligtvis strosar känns det bra att kolla av dem, hur läget är, vart de varit och är på väg. Samtidigt behöver kvarteret skannas på inkräktare eller besökare, kanske hund E eller F som vanligtvis inte går rundan varit på plats, när och varför är viktigt att få ta reda på. Det finns något väldigt socialt i nosandet och kan därför vara extra viktigt för hundar utan möjlighet till hundumgänge. Nosande och kissandet har även med revirhävdande och patrullerande av reviret att göra, ursprungliga grejer våra hundar älskar att få syssla med i lugn och ro.

Att få nosa klart är viktigt för välmåendet. Att allt för ofta avbrytas eller behöva strida om doftfläckarna kan bli en så stor stress för en hund. Det märks på hundar som sällan får nosa klart, de drar något evinnerligt i kopplet för att sno åt sig en doftfläck, ett skarpt ryck och en låg hållning sen kravlar de målmedvetet mot lyktstolpen eller dikeskanten i hopp om att hinna insupa några arommolekyler innan husse/matte drar vidare. Så intensiva kan våra hundar bli om de undanhålls möjligheten, för så viktigt är det för dem. Att hindra sin hund att nosa klart är som att avbryta mitt i något väldigt viktigt och dessutom undanhålla information som ger trygghet. Den stressen kan påverka hela hundens mående. Har vi inte ro att stå kvar behöver vi kompromissa och hitta en skön lösning för alla parter.

Börja med att klocka jyckens nosande, du kommer märka att det inte handlar om en evighet, snarare någon minut. Första steget i samspel kring doftfläckar kräver ditt tålamod. Du bör nämligen mätta hundens behov, för om du låter jycken nosa klart så kommer hans/hennes uppdämda behov dämpas och tiden som läggs på nosande minskar. Tänk även på, att när jycken nosat klart och rest benet eller satt sig för att kissa, står du kvar. Det kan ta lite tid att fundera över vart man vill lämna sin egen information, på vilket höjd eller fläck, efteråt kan doften behöva krafsas ut ordentligt och innerligt. Det hör till. Det är inte klart förrän det är klart. Låt din vän avsluta i lugn och ro, sen går ni, tillsammans. Det är trevligt, att knata på mitt i finalen är faktiskt rätt ohövligt. Om du inte förstår, så acceptera att du inte hajar, visa hänsyn ändå. Har du myror i byxorna så ta några djupa andetag, gör knäböj eller sms:a en vän. Vill du strosa vidare kan ett tre eller fem meters koppel ge dig och hunden utrymme i era olikheter.

NU TILL LÖSNINGARNA

Du kan 1) ha 8 av 10 gångers-regeln eller 2) dela upp möjligheten på olika sträckor.

1.

Låt hunden nosa klart åtta gånger av tio. Cirka, inget som behöver vara hugget i sten. De två gångerna du avbryter och propsar på fortsatt promenad kliver du fram till hunden, ställer dig på fläcken (låt oss inte sockra din handling, du river tidningen itu eller stänger av Wifi) säger konsekvent ”Låt det vara!”, godis/leksak framför nosen och guida bort din hund. Med lite tid och träning kommer hunden släppa doftfläckarna på kommandot ”Låt det vara!” om du oftast låter jycken lukta klart. På detta vis får du kontroll över läget med samarbete hellre än dragkamp.

2.

Du börjar promenaden med signalen ”Varsågod att nosa” och har hunden på vänster sida om dig. Du har en lugn takt, ger hunden kopplets längd och låter hundens nos styra. Detta är ert nosa- och strosamode. När hunden rastat sig och verkar nöjd guidar du över jycken på höger sidan, säger ”Nu går vi!” och ökar takten. Detta är ert motionsmode och hunden hindras att stanna och nosa, peppas och belönas för tempo och takt. Lite av en dragkamp i början men den konsekventa inramningen kommer snart lära din hund vad som gäller här. Var noga med en rättvis balans mellan nosa-, strosa- och motionsmode. Låt nossträckan vara lika viktig som din marsch. Något annat vore ingen kompromiss utan rätt egocentriskt och en källa för konflikt. Var rädd om er relation.

Kom ihåg att hundens primära sinne är doftsinnet. Acceptera att du till fullo aldrig riktigt kommer förstå dess doftvärld. Respektera den ändå. Stå still, vänta. Låt din vän lukta klart. Konkurrera inte om något du inte begriper, det sliter bara på er relation. Stå bara still och försök att förstå. Kanske kan du förnimma vad de uppfattar. Om du är helt stilla, alldeles tyst. Din vän kommer älska dig än mer för det engagemanget.

TIPS:

Om du ger din hunds luktsinne en scen att glänsa på får den lättare att vila till vardags. Spår, sök, uppletande, nosework, specialsök är uppskattade aktiviteter hos arten. Gå kurs, lär dig hur och ge sedan din vän ett riktat utlopp cirka fyra gånger i veckan och se vad som händer med nosandet på promenaderna.

Text: Caroline Alupo. Foto: Getty Images.
Caroline är etolog, hundpsykolog och hundinstruktör.
www.carolinealupo.se