Del 3: Harry, Marie och plasthusse Klas

Hon ska åka bort. ÅKA BORT!! Vem gör så?! Vem skaffar sig en prusk för att sen resa bort och lämna sin förstfödde (okej inte födde men ni hajar) med prusken. VEM GÖR SÅ?!!? Harry skriker inte, han har bara höjt rösten lite och med lite menar vi jättemycket.

Klas blir hundvakt

För nu ska Klas vara hundvakt. I tre dagar! Det är en orättvis evighet om ni frågar basseten. Basseten far så illa av det hela att han erbjudit sig att vara hundvakt åt Harry trots att han själv är hund, då sa Marie ”Nu får det vara nog!” men den allvarliga rösten hon annars bara använder mot telefonförsäljare som ringer klockan 20:00 på fredagskvällar. Då bet sig Harry i underläppen samtidigt som han rispade vänster sporren mot sin högra tass-led. Då hotade Marie med psykakuten trots att det inte finns någon sådan instans för hundar, för suicidal intentioner ska alltid tas på största allvar.

I vilket fall…

”Tjejresa” ska hon på. Asså jag ger mig, vad fan…?! Harry kan himla med ögonen så han gör det, hela veckan gör han det. Tills det blir torsdag och hon ska åka, då himlar han inte mer då gråter han, ful-gråter så ögonen blir till streck och snoret rinner, han bryr sig inte. Han kloar sig fast i hennes byxben och darrar med underläppen, men hon ger honom bara kex och säger ”Så ja, ponken. Klas kommer ta såååå väl hand om dig”. Klas… så väl… hand om… Harry går ut för att leta upp en brunn att dränka sig i.

Harry rymmer till pudeln

Han hittar ingen, han hittar pudeln. Hon är på väg till hundparken, den stora med ekarna. Så han följer efter. Rymmer? Nej, det gör han verkligen inte. Han följer bara efter ett par vickande puffar. Det är skillnad, det förstår verkligen basseten att det är. Men inte Marie. Så hon ringer Klas och talar om att Harry har rymt, troligtvis till parken för det gör han alltid. Själv har hon inte tid att leta efter honom för då kan hon missa flyget. Och det var ju verkligen inte det som var Harrys mening, verkligen inte.

Marie flyger och Klas söker efter Harry. Och Harry letar efter pudeln. Och Pudeln, hon är bara het. Hon doftar köttben och ostron och rödvin och leverpastej och igelkottsbajs fast på ett bra sätt. Man kan säga att Harry hittar henne. Och han blir så sablans till sig, för mitt i all resfeber och förälskelsepirr har Marie glömt ge honom de hormonbalanserande-örterna. Så han blir så till sig att han glömmer att hälsa, cirkla, nosa och blåsa upp sig lite. Han ställer sig bara mitt framför henne och börjar gunga på olämpliga sätt med sina B-höfter. Han luftjuckar, som en blottare fast värre. Så pudeln kanske inte blev jätte imponerad. Och precis då kommer Klas.

Pudeln har också en plasthusse

”Hej ponken…” PONKEN?!?! (himlande bullterrierögon vilket i kombination med luftjuckandet ser riktigt otäckt ut) säger Klas innan han ser vad Harry gör med luften. Då säger han ”Ja…ha…, oj dååå. Schyssta moves Harry!” och ler. Han kopplar Harry och klappar honom lite på hjässan på ett sätt som får Harry att tro att han är väldigt lik en receptionsklocka.

Sen hälsar Klas på pudelns husse och medan de snackar lugnar faktiskt Harry ner sig, för det finns inget mer avtändande än Klas. Och då ser pudeln inte så rädd ut längre, kanske till och med lite imponerad om man kisar. Pudelns husse kallar sig plasthusse och han och Klas samtalar länge om att vara pruskar och plasthussar. Sen går pudeln och plasthussen till sitt bakom Ica medan Harry och Klas går till Ica. Klas går in och låter en bänkad pensionär hålla koll på Harry. Vem gör så!? Jo pruskar gör så.

Klas bjuder på märgben

I vilket fall.

När Klas kommer ut igen luktar han blod. Och kött! BLOD! Och KÖTT!! Som en död ko luktar han. Harry går fot hela vägen hem så Klas nästan trycks ner i diket ett par gånger. Ändå tittar han nog lite uppskattande på Harry. Så Harry slickar honom på handen med då rycker han till som om Harry skulle kunna bitas. Det gillar Harry. En skön känsla och basseten håller med, den kan man bygga en relation på. Absolut.

Så kom det sig att Harry äntligen fick ett märgben! Av Klas. Så det känns väldigt mycket som att hat och avsky aldrig är något Harry känt för Klas, aldrig någonsin. Han blir mer pirrig och bubblig när han ser Klas nu för tiden, snäva kavajer och läppstift vill han ha på sig. För Klas köpte flera ben, ett till basseten till och med, efter att Harry tjatat hela vägen till Ica. För sån verkar Klas vara. Rädd och mottaglig för tjat. Det går hem hos vissa bullterriers.

Ni kanske undrar vad som hände när Marie kom hem från den inte så könsneutrala resan. Med tanke på att Klas avpruskats och gett hennes hund råa ben (vilket skulle kunna tolkas som ett avlivningsförsök) och lämnat bort jycken till främmande gråskallar (vilket skulle kunna upplevas som uppmuntran till kidnappning) kanske hon fick sig en mer realistisk bild av Klas. Det i sig kanske inte är hela orsaken till att Harry sitter mellan dem när de kollar på Game of Thrones och äter scones nuförtiden. Kanske inte hela anledningen. Men skit samma, för nuförtiden sitter han där och han hejar på Tyrion. För vem gör inte det!

Peace out/

Carro, Krutor och Koi