Bli din hunds bästa vän

Den viktigaste trygghetsfaktorn är förutsägbarhet. En hund som kan förutse vad som kommer hända, som vet spelets regler och att dessa inte ändras och som kan lita på att ditt beteende är konsekvent vet också att den kan lita på vad den får och inte får göra.

Var konsekvent

Om hunden får vara fritt i möbler – sängar och soffor – när du är ensam med hunden är det inte rättvist att den får skäll för att vara i soffan om du har gäster eller precis har städat. Bestäm dig för vad som ska gälla i ditt hem och lär hunden dessa regler. Den gång det är trångt med gäster som du vill ska få en sittplats kan du hänvisa hunden till en annan plats – gärna en mysig bädd i närheten, där det dessutom kanske finns en god tuggis för att uppmuntra ytterligare. Var förberedd på att hunden som är van vid soffan kommer vilja gå upp i soffan även när gästerna är där – och jobba proaktivt. Det är milsvid skillnad på att visa hunden vad den kan göra, istället för att skälla på hunden för att den gör något den vanligtvis får.

Gett är gett

Ett vanligt misstag som skapar misstänksamhet och misstro hos hunden är att ta ifrån den saker som den har fått. En del hävdar att man måste ta saker från hunden för att visa vem som bestämmer eller vem som är ledare, men det är inte sant. I hundvärlden tar inte hundar saker från varandra och det är bara genom att visa att du är en pålitlig och trygg person som du blir värd att följa. Eller gå sida vid sida med, vilket väl är en ännu härligare bild.

Visa dig värd att lita på

Om du har en hund som uppvisar resursförsvar: morrar, stelnar till och kanske försvarar sin skatt om någon kommer nära, är inte lösningen att ta skatten för sakens skull. För att visa att du är en pålitlig person som inte kommer sno saker bör du göra precis tvärtom. När du kommer i närheten av hunden – kasta till den något gott. Gärna godare än det hunden redan har. Eller roliga saker: om hunden vill försvara sin tennisboll – kasta till den tre till. Genom att visa att din närvaro betyder att din hund får mer av det åtråvärda istället för att bli av med det minskar hundens osäkerhet.

Den här leken är perfekt att göra ofta med valpar – ge valpen tuggben och leksaker och lär den att din närvaro leder till bra grejer. När valpen så småningom snor en dyr sko, dina glasögon, en låda med någon medicin eller annat som den absolut inte får ha är det ingen stor grej att strössla ut ett gäng godbitar och tuggsaker på marken och obekymrat ta tillbaka det som verkligen är en skatt – för dig. Att byta grejer på det här sättet är bästa sättet för att öka sannolikheten att valpen kommer till dig om den tagit något istället för springa undan och gömma sig bakom soffan.

Snälla händer

En del hundar tycker att händer är läskiga och det spelar ingen roll om handen sträcks fram för att ge en godbit, en klapp eller för att ta tag i selen för att sätta fast kopplet, hunden ryggar undan och tycket det är obehagligt. Det går att träna detta genom att förstärka beteendet att hunden rör sig mot dig och dina händer istället för tvärtom.

Gör så här för att låta hunden bestämma takten:

1. Sträck lugnt ut din hand rakt åt sidan – inte mot hunden. Börja på ett avstånd där hunden inte reagerar utan bara tittar nyfiket. Kasta en godis till hunden. Tänk på din rörelse även där, och gör den så liten och omärklig som det går. Om du har en fjärrstyrd godismaskin, till exempel en Treat and train går det utmärkt att använda den.
2. Upprepa flera gånger. Rör handen och armen på olika sätt men se till att hunden är lugn och nyfiken. Om hunden någon gång under något steg ryggar undan är det för svårt – återgå till det steg du var på innan.
3. De två första stegen är för de hundar som har stora rädslor för händer – de flesta kan börja på steg tre. Låt hunden närma sig handen. Håll handen neutralt men på en höjd där hunden kan nå den. Innan den är helt framme, säg ”bra” eller klicka, och kasta en godbit över huvudet på hunden med den andra handen. Låt hunden äta godbiten och upprepa sedan igen, flera gånger. Genom att markera och belöna innan hunden är helt framme visar du att du inte kommer tvinga fram hunden och att den inte behöver gå hela vägen om den inte vill eller vågar.
4. Nu kan du börja variera när du belönar – ibland när hunden är helt framme vid den stilla handen, ibland innan.
5. Variera hur länge hunden är framme vid handen. En halv sekund, tre, fem, två och så vidare.
6. Börja röra fingrarna när hunden är en bit ifrån. Variera avståndet.
7. Rör handen och fingrarna. Variera avståndet till hunden.
8. Rör vid hunden. Börja med en kort beröring innan du markerar och belönar och variera sedan längden. Kasta fortfarande alla godbitar över huvudet på hunden så att hunden får ta ett par steg iväg och söka sig mot handen igen.
9. Detta steg är jättebra att göra på alla hundar vid varje gosstund. Många hundar tror att de måste vara nära oss och stanna kvar i myset även om de helst hade sluppit – och andra vill bara ha mer och mer gos. Så här kan du veta vilken hund du har: gosa fem sekunder med hunden. Ta sedan bort händerna. Går hunden iväg? Låt den. Stannar den kvar eller buffar på dig? Fortsätt gosa. Detta kan du göra flera gånger under gosstunderna med din hund för att får veta om den är med på noterna.

Text: Jessica Mann. Foto: Getty Images.