Är din hund en gnällspik?
Gnällspikar, otåliga lipsillar och ivriga gaphalsar. Hundar har oftast en orsak till att ta ton. Men ibland är det omedvetna handlingar eller inlärda beteenden vi människor förstärkt. Här får du tips för ljudliga vovvar.
Som vanligt bör vårt förhållningssätt till hundens kanske irriterande ljud bero på varför hunden låter. Hundar kan gnälla av smärta, oro, uppmärksamhetsbehov, som en överslagshandling, vid förväntan med mera. Det är inte alltid enkelt att veta vad som är vad. Detta gäller särskilt när hunden beter sig på ett sätt i en speciell situation, men kan uppföra sig helt annorlunda i ett annat läge, eller i en annan miljö.
Sitter och piper
Ta exempelvis hunden som fungerar prima hemma i radhuset, men ute i torpet sitter han och piper vid altandörren, troligen i hopp om en fisketur, en skogsrunda eller möjlighet att jaga änderna. Det kan bero på att vardagen hemma är inrutad i rutiner och därmed förutsägbart. Så är det inte på landet. Här lockar miljön till upptåg och förväntan på roligheter kan vara högre. På semestern tummas det kanske på reglerna och det får bli lite som det blir med saker och ting. Vi har ju ändå semester!
Beter sig exemplariskt
Eller ta jycken som beter sig exemplariskt i hemmaskogen, men gnyr på kontoret så fort någon rör sig i korridoren utanför. Hemma vet hunden vem som kommer och går, när det är familjemedlemmar i rörelse och när besök vankas. Men på kontoret är det annorlunda, här kan det komma kollegor, besökare eller kunder. Oron stiger, ljudandet tar vid.
Pysventilen låter
”Iiiii iii iiiiiiii” är även vanligt förekommande på träningsplan, vid agilitystarten, inför rallylydnadspasset och så vidare. För att inte tala om i bakluckan på bilen innan jakthunden släpps på uppdrag. Förväntan är hög, kopplet är kort, luckan stängd eller stadgan intränad och ångan måste ut ”Iiiiiiiiiiiiii!”, så kan en pysventil låta.
Försök relatera
Lev dig in i situationen, bli hund, försök relatera till känslan. Om du lyckas kan du sedan söka vidare inom dig själv, vad hade du behövt för att sansa dig? Hundar och vi är rätt lika. En lugnande hand, en sansad röst, ett ökat avstånd till lockelsen… och träning. För med träning lär sig hunden förstå att man får det där man så gärna vill ha, om man bara tar det lugnt och låter husses taktila stressdämpande massage få göra sitt.
Vad kan jag göra?
Det finns många känslor bakom pipandet. Här kommer några tips och råd på hur du kan dämpa ljudandet, beroende på vad det beror på.
1. När förväntan är väl hög
Hunden som tjuter av förväntan inför spårpåsläpp, skäller när han rundar rally-konerna eller skriker sig igenom tunneln på agilitybanan behöver komma ner i varv, både innan och under aktiviteten.
Undvik därför upptempo-belöningar som dragkamp och att springa efter en leksak samt peppande beröm. När vi lär in ett moment, lär vi inte bara in ett beteende, vi tränar även på en känsla och en energi. Om energin vi råkat träna in som bieffekt är sockerdricks-hög-upp-i-taketkänsla, är risken överhängande att hunden känner behovet av att ljuda för att inte gå upp i atomer. Byt eventuellt kommando om det du använder är associerat med tempot, och tänk på samtliga tre faktorer när du tränar, beteende, känsla och energi.
2. När energin slår över
En hund kan hoppa ett hinder, tyst, glad och med motor. Frenesi och nerver är inte samma sak som hälsosam fart. Att vinna tävlingar på hysteri är inte förenligt med gott djurskydd. Så enkelt och svårt är det. Krypa runt konen, ta hindret från stillasittande, långsamt, långsamt, att åla igenom tunneln kan vara ett sätt att neutralisera moment som blivit hypade.
Att hetsa och peppa fram fart med ”japp, japp, japp” och kvittriga ”brrrrrraaaaa!” blir kontraproduktivt om vi vill träna bort förväntans-gnäll. Lugna låga, ”duuuktig” är bättre, stressdämpande massage innan start och efter åt byter du ut kampleken mot godissök. Du är även noga med att inte ta ut hunden ur bilen, starta träning eller tävling med en pipande hund. Aldrig. Du masserar istället jycken ner i varv, går en skogsrunda, dämpar med ligg-träning (svårt att ha hög puls när man ligger ner) eller låter hunden slicka kletigt gott ur exempelvis en Kong, det dämpar stress. Försök inte tysta en hund med hårda blickar eller fräsande ord. Hunden kanske tystnar för stunden men du har också lärt in oro och rädsla i samband med hög förväntan och stress. Det är inte bra för hälsan.
3. Vardagstjat
Om jycken däremot gnäller och piper i vardagen för att; bli utsläppt, få hälsa på en annan hund, komma in till mormor med köttbullarna, få dig att ta fram bollen under soffan, åka till skogen eller hundrastgården, hälsa på grannarna med den roliga kaninen … ja du hör ju, beteenden förstärks om gnället ger tillgång till dessa fantastiska belöningar. Tänk som ovan, en tyst och sansad (inte tyst och på helspänn) jycke får tillgång till det roliga.
Hur? Se först och främst till att det hunden trånar efter inte är en raritet, gör vardag av rosen på prinsesstårtan. Hjälp sedan hunden ner i varv, genom att själv bibehålla ditt lugn. Sätt dig intill, andas djupt, klappa med lugna långa tag, och sedan, när hunden pustat ut … då ges tillträde till ljuvligheterna. När hunden kopplat sitt eget lugnt till åtkomsten förlänger du tiden hunden är tyst innan ”varsågod” ges.
Självklart ska våra hundar få säga till, ljuda och kommunicera, hojta på oss när favoritleksaken inte går att ta fram utan hjälp av ett par händer och så vidare. Vi ska vara lyhörda på våra hundars gnäll, din hund kan vara sjuk eller ha ont? Men vi ska även vara observanta på beteendekedjor hunden lätt skapar för att få oss att agera på olika vis som gynnar dem.
Som oftast när vi vill lösa problematiska eller irriterande beteenden långsiktigt och etiskt, behöver vi veta VARFÖR hunden gör på det oönskade sättet. Först då kan vi välja rätt metod, samtidigt som vi ser över hela hundens mående; fysiskt som psykiskt. Det är smart. Det är schysst och hållbar hundträning.
Text: Carro Alupo. Foto: Getty Images