Annilla Nilsson tillsammans med Miley, och även CH Borzowski’s Astronomical Unit som står och poserar.

Annilla skaffade sin första borzoi för 40 år sedan – idag har hon nio stycken

I 40 år har Annilla Nilsson haft en borzoi vid sin sida. I dag driver hon en kennel som exporterat valpar över världens kontinenter.

Sedan barnsben har Annilla Nilsson levt med djur där det handlade om allt ifrån hästar till fåglar. När hon var åtta år fick hon sin första hund, en pudel, och då kom hundintresset som var där för att stanna.

Spola fram till i dag och det är fortfarande fullt hus med djur, men nu handlar det om hundar och specifikt rasen borzoi. Hon har nio vuxna hundar av rasen borzoi och en kull med elva valpar.

Annilla Nilsson

Ålder: 62 år.

Bor: I villa på landet utanför Enköping.

Yrke: Kock och måltidspedagog.

Hundar: Nio borzoi.

Vad hundarna gillar: Alla älskar att gå på promenader, att åka bil, att bli borstade och bli ompysslade, att få gå på hundutställning, att leta gömt godis, att drapera soffor och sängar och att vara riktigt nära, gärna ligga tvärs över en i säng eller soffa. De äter gärna frukt, vattenmelon är en favorit och äpplen.

Vad hundarna inte gillar: Någon gillar inte att få klorna klippta, en vill inte få tänderna rengjorda, annars är de med på det mesta.

Aktuell: Har en liten hobbykennel tillsammans med sin dotter.

– Jag försöker alltid att behålla två från varje kull. De växer bättre tillsammans och är lättare att ha, berättar Annilla Nilsson.

Tillsammans med sin dotter Sandra driver hon kennelverksamheten Borzowski’s, i Enköping. Den första kullen kom 1994 och under de 30 åren har det totalt blivit 21 kullar. Genom åren har Annilla exporterat valpar inom Europa, till USA i väst och Japan i öst.

Men varför det blev just borzoi var av en ren tillfällighet.

–Jag hade precis flyttat ihop och blivit sambo. Han ville ha en afghanhund efter att ha sett en på en affisch, men det ville absolut inte jag. Sedan hittade han en annons för en borzoi och efter det har det blivit sådana, säger hon skrattandes.

Slumpen har idag gjort att hon är aktiv inom rasklubben och att det har blivit 40 år med rasen som bästa vän, eller snarare att det har blivit många år som en borzois betjänt, som hon själv beskriver det.

– Rasen har den märkliga egenskapen. De säger till när de vill ut och in, sätter sig framför kylskåpet när de tycker att det är dags för mat och kan ligga på soffan och gnälla på en och fortsätta tills de får igenom sin vilja. De visar tydligt vad de faktiskt vill och om man inte gör det åt dem så löser de det själva.

Just tydligheten är en egenskap som sticker ut hos borzoi där de kommunicerar med både ögon och kropp.

– De är inte så hundiga, utan de är mer som ett väsen. Rasen tänker mycket för sig själva, är kloka, påhittiga och har mycket integritet. Det känns som att de är små människor, sättet som de tittar på en gör att man förstår deras tankar. Det är en pågående dialog hela tiden.

De är inte så hundiga, utan de är mer som ett väsen.

Även fast de är som små människor så är det ingen liten hundras där hanarna kan nå en mankhöjd på 85 centimeter. Men trots storleken är det en hund som kräver en mjuk ledare.

– De är lättkränkta där en del av dem är väldigt långsinta. Man måste vara mjuk mot dem och inte gapa och skrika för då blir de olyckliga, säger Annilla och fortsätter:

– Det är en ras med stor värdighet, men som ändå kan vara riktiga pajaser. De älskar sin familj och de flesta hundarna älskar människor överhuvudtaget. Det är mycket egen vilja, men där lydnad och träning inte är några problem så länge det är på deras villkor. Tycker borzoi inte att något är roligt, då struntar de i det.

Det är en ras som når en hög hastighet när den väl sätter fart.

Med rasens bakgrund som en snabb och explosiv jakthund så finns det fortfarande mycket jakt kvar, men där varje individ skiljer sig.

– Det är inte säkert att man kan ha de lösa. Rasen älskar att dra på långa repor där det ska gå fort och kan då få syn på något längs vägen. Det bästa är att ha det inhägnat eller att de verkligen kommer på inkallning.

Rasen behöver dock aktiveras där Annilla utöver dagliga promenader låter de springa lösa på en rastgård, cyklar, gör sökövningar och ställer ut dem – ett sammanhang där rasen brukar göra bra ifrån sig.

En ras med stor värdighet, men som ändå kan vara riktiga pajaser.

Det är dock en perfekt sällskapshund och så fort en borzoi har sprungit av sig tar den sikte mot soffan.

– Rasen är väldigt sällskapliga då de alltid vill vara där man är. Det är inte så att de följer efter en så fort man reser sig, men sätter man sig i soffan så är de gärna bredvid.

–Jag skulle säga att de är lata faktiskt, de gillar att krypa ner i soffan, sängen eller fåtöljen. Men så fort man skramlar med kopplet så är de där på en nanosekund. Som valp är det en hund som växer fort. Från att de är runt sju veckor gamla så ökar de drygt ett kilo i vikt och en centimeter på höjden i veckan, det kan bli många byten av halsband och sängar. Det är viktigt att följa uppfödarens råd när det gäller mat så att de får naturlig växtkurva.

Liksom alla hundar har borzoi en trots- och spökperiod, men med just denna ras ska man då vara extra försiktig.

– I och med att det är en mjuk hund så gäller det att man verkligen inte utsätter dem för något. Det är ganska lätt att förstöra dem om man behandlar dem fel.

Är rasen mer lämpad för vissa typer av personer?

– Det är ingen hund som du behöver jobba mycket med för att den ska vara nöjd, den tjatar inte på dig över vad som händer härnäst. Rasen passar en aktiv person som gillar att gå på långa promenader, springa eller cykla, och sedan att man är snäll och inte hårdhänt.