8 fakta om welsh corgi pembroke
Först en duckande kofösare. Sedan en sällskapshund för kungligheter. Och i dag en arbetsvillig familjehund. Welsh corgi pembroke har tjusat många samhällsgrupper under sin tusenåriga rashistoria.
- Det är osäkert om rasen kom till Wales med kelterna tusen år före Kristus eller om den kom med vikingarna några tusen år senare. (Den svenska västgötaspetsen har ju en stor likhet med pembroken). Welsh corgin är i grunden en boskapsvallare och fick djuren i den riktning den ville genom att nafsa dem i bakhasorna.
2. Numera hålls rasen oftast som sällskapshund än som boskapshund och det är en mycket trevlig och livlig familjehund.
3. Den är liten men bör snabbt lära sig att det är ägaren som bestämmer över flocken – inte hunden. Den är snabb att på att lära sig. Kort sagt är det mycket kraft i denna hund.
4. Welsh corgi pembroke föds oftast med naturlig stubbsvans.
5. Welsh corgi pembroke har inte mycket till ben men älskar att springa runt, helst med andra hundar.
6. Corgin är arbetsvillig och fungerar under de tuffaste förhållanden. Den har en viss vaktinstinkt.
7. Mankhöjden är 25,5–30,5 cm för både hannar och tikar. Pälsen är rak, tät och medellång. Varken mjuk eller sträv. Den ska helst vara enfärgat röd, sobel, fawn eller svart med tanteckning. Lite vitt är tillåtet.
8. 1934 delades welsh corgin upp i de två raser som nu finns med var sin rasstandard. Pembroke är något mindre än welsh corgi cardigan och har inte lika stora öron och något mer kilformigt huvud.